En läskig känsla

Igår blev jag faktiskt lite orolig över min hälsa. Ända sen midsommar har jag varit lite hängig, trött, virrig och inte kunnat prestera lika bra som normalt. Men jag har också lagt märke till hur mitt minne har svikit mig mer än normalt och jag har haft svårt att formulera mig och hålla samtal med folk. I onsdags kväll var jag ju så himla slö att jag knappt orkade titta på TV ens....Jag har inte reflekterat närmare över det eftersom dessa punkter är normala för mig under mensen, MEN.....igår när jag körde min bil hem från jobbet kände jag mig konstig i kroppen. Jag tog en smörgås när jag kom hem och knatade en timme senare ner till spinningen, tänkte att jag skulle göra bra ifrån mig och var laddad till tusen. Passet började och jag trampade på, tankarna flöt iväg nånsannanstans men jag hängde trots det med i alla moment. Helt plötsligt hör jag ledaren säga att vi skulle lätta på motståndet och trampa ur och varva ner.....va? hade vi redan kommit igenom hela passet? Jag hade inget minne av nåt.....blev lite orolig men trampade vidare....det visade sig att vi bara hade kommit halvvägs, till återhämtningen........andra halvan var tung. Svetten rann i floder över kropp och ansikte. Det var ju visserligen kvavt i lokalen men ändå........och så sista låten......jag skulle ta i lite extra den sista minuten och känner bara hur kroppen ger upp. Nu kommer det läskiga, jag minns inte om jag trampade mig igenom till slutet eller om jag gav upp och lättade på motståndet. JAG KOMMER INTE IHÅG. Vila och stretchen var efterlängtad men jag kände mig lite skakad över hur min kropp hade reagerat. På vägen hem skakade jag som ett asplöv. Det lugnade dock ner sig efter en stund. Stod och snackade med Carro i trappen en stund och gick sen upp till mig för att duscha. Vid det här jaget kände jag verkligen hur UTMATTAD jag var. Jag åt min middag, såg till att få med nåt från hela kostcirkeln, fett, kolhydrater, proteiner, vitaminer mm. Till efterrätt slevade jag upp en skål med sommarostkaka och färska bär (utan socker). La mig i soffan och myste till Murder in Suburbia. SÅ SKÖÖÖÖÖNT. Kunde inte bli bättre. Jag orkade knappt lyfta ett finger och kroppen sjönk längre och längre ner bland soffkuddarna. Där somnade jag vid 22 tiden............vaknade förvirrad av att telefonen ringde så jag släpade mig upp och svarade. Bestämde mig sen för att gå och lägga mig. Min kropp orkade knappt ta sig från A-B, från soffa till säng. Jag var tung som en sten och somnade på en gång. Och varje gång som jag råkat vakna till inatt har jag känt hur UTMATTAD min kropp är......jag har ju inte ens orkar vända mig.......
Fick sova till 8 idag. Är ju ledig eftersom jag ska på begravning. Direkt när jag klev upp kände jag HUNGERN i magen. Så det blev frukost före allt annat. Havregröt med kanel och bär, två grova mackor med ost och skinka, ett ägg och en kopp kaffe. Jag känner att livet sakta är på väg tillbaka. Men jag fattar inte vad som hänt med min kropp, mensen är ju en orsak men jag brukar kunna träna utan problem, kanske har vädret bidragit en del, kanske har jag ätit dåligt? tycker nog att jag ätit riktigt bra under veckan. Inget godis, mkt frukt o grönt, lax, skinka, bulgur, potatis, pannkakor........
En sak är säker iaf, idag blir det ingen träning och imorgon ska jag ta en promenad med Carro, inget mer ansträngade. Ska låta min kropp få återhämta sig med mkt sömn, vatten och bra mat.