Da Capo

Vilken underbar kväll!! Egentligen hade jag tänkt springa men när jag kom hem och slängt in middagen i ugnen så tänkte jag om. Jag hade bara inte hjärta att slösa bort vad som kanske är en av sommarens få fina och varma kvällar till att svettas i löpspåret. Nej, istället svingade jag mig upp på cykeln och trampade bort till Rånäs och hem igen. Skönt som tusan. Alldeles tyst ute var det och det blåste knappt nånting. Doften av moget spannmål, koskit och sensommar slog emot mig och väckte gamla barndomsminnen till liv och för varje trampsteg jag tog desto mera längtade jag till ett eget hus på landet. Väl hemma igen gjorde jag iordning en kopp thé och struntade fullkomligt i Tv´n. Sitter nu istället här och lyssnar på programmet DaCapo (svensk underhållning från tiden före 1960-talet) och ska snart krypa ner i snarklådan för att läsa. Imorse började jag på min första Dickens bok. Valet föll på David Copperfield. Självklart somnade jag på bussen hem när jag försökte läsa.....inte för att boken var så tråkig utan för att det var så himla varmt!

och jag vill, vill, vill inte jobba imorrn......