I´m a loser baby...

Huvudvärk, yrsel, trött, less på allt. Vet inte om det beror på det gråa vädret, molande sjukdom i kroppen eller allmän tristess. Vad det än beror på så är jag allt annat än på topp. Mår skitdåligt och orkar inte ta mig för nånting. Har till på köpet börjat stamma (!!), när jag pratar med folk. Det ligger i släkten så jag är inte förvånad. Säkert ärftligt. Enerverande dock när folk inte förstår vad man säger när man bara sluddrar. Känner mig extremt osocial, klarar inte av stora folksamlingar. Får panik, vill bort. Speciellt i miljöer där jag inte känner mig trygg eller bekant med. Jag har iaf en tråd att hänga mig fast vid. Jag läser. Läslusten har inte dött ut än och jag plöjer bok efter bok efter bok. Vill prata böcker men hittar ingen på samma nivå just nu. Når inte ända fram på jobbet, försöker men trots allt så ligger väl ändå inte hela ansvaret på mig att hålla en konversation eller diskussion levande?
Hur som helst, tar åt mig all kritik som en svamp. Känner mig värdelös. Allt jag gör blir fel. Blir irriterad på att folk hela tiden ska tillrättalägga mitt betende, så kan du väl inte göra, så får man inte göra, nej nu gör du fel, men varför gör du så? Känns som hela jag är FEL, FEL, FEL.
Orkar inte vara trevlig, orkar inte vara social, ORKAR INTE.
Om det bara fanns någon därute som förstod.