Skärpning i ledet!

Mia, min idol, sprang 5 mil nere i Portugal igår och själv tog jag slut efter 4 km igår kväll. Jag skulle leda joggen igen men redan när vi startade kände jag att kroppen inte alls var med. Inte blev det bättre av att en av tjejjerna snabbt tog täten och pinnade på i 180 långt före oss andra. Jag hörde mitt ansträngda flämtande som kämpade för att komma i en jämn takt. Tack och lov skulle vi stanna för att styrketräna men efter 40 sekunder i plankan hade jag middagen nästan i halsen. När vi äntligen kom tillbaka, 10 minuter tidigare än vanligt, så rann svetten av mig och hela kroppen skakade. Jag var fullkomligt slut. Vi stretchade och sen sa jag snabbt tack och adjö. Jag ville bara hem och duscha. Efter lite förtäring och ett par cocosbollar så mådde jag bättre. Tills mensvärken kom. PMS har förstört många pass för mig för att inte tala om mensvärk. Så nu hoppas jag att jag är på banan igen tills imorrn. Ska klämma in ett jympapass på lunchen och sen kanske försöka med en 7 k på lördag. Flack bana :) Ikväll vila!

Nu är det knappt tre månader tills vi åker till Rom. Jag börjar längta redan nu. Vill strosa runt på gatorna och bara vara. Stanna, ta en fika, kolla lite romerska ruiner och sen vandra vidare utan att känna stress eller ha en massa måsten i ryggen. Hoppas framför allt på att vi får ett fint vårväder. Tills dess lär vi ju få leva med det här trista varannandagsvädret. Snö, tö, snö, tö. Jag orkar inte mer!! Ge mig sol, värme och grönska!!

Och framförallt, nästa månad SKA jag köpa nya löparskor!!! LÄNGTAR!!