Superwoman
Det som igår skulle bli "en kort jogg för att lufta blod och huvud" slutade med en mil runt Rimbo på en timme. Benen ville inte stanna. Starka och uthålliga tog de steg efter steg, uppför backar, nerför backar och ut med de plana sträckorna. Hjärta och lungor var med på noterna och med hjälp av saktare tempo kunde de snabbt återhämta sig efter de jobbiga pertierna på sträckan.
Det var som om jag alltid hade sprungit så lätt. En mil om dagen i flera år.
Jag blev inte ens trött!!
De sista 300 meterna spurtade jag, ökade tempot rejält och lät benen ta ut stegen. Andningen ökade i takt med stegen men blev aldrig ansträngd.
Efter duschen åkte jag ner till ICA för att handla, jag beställde nr 39 på thaien och skuttade sen med lätta steg över vägen för att handla mjölk och kattmat. Inte en gnutta trötthet i varken lår eller vader. Det var som om jag aldrig hade sprungit den där milen 30 minuter innan.
Jag fyllde på och toppade återhämtningen med en ProViva återhämtningsdryck och bänkade mig ca 30 minuter senare i soffan och mumsade på den godaste thaigrytan nånsin.
Lite känningar i ryggslut/höft när jag skulle sova men det ordnade sig efter extra stretch av rumpa och höftböjare innan jag lutade huvet på kudden och somnade gott.
Fan va gött!! Nu vet jag att jag klarar milen igen. Ledigt. För en kväll där var jag också Superwoman.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
shit vad imponerande. jag känner jag vill börja träna men jag vågar inte eftersom jag är så ur form.:)
Klart du kan börja träna, det är just nu du SKA börja träna. Ta kontakt med ett närliggande gym eller prata med din barnmorska om vilken typ av träning du bör starta med. Friskis brukar ha mamma/barn jympa där det är tillåtet att ta med bebisar, annars så rekommenderar jag dig att köpa ett par stavar och börja med stavgång tre kvällar/vecka. Hör av dig om du vill ha hjälp med att lägga upp träning eller bara funderar över nåt :)
Skicka en kommentar