Surtant?

Ibland undrar jag om ett av kriterierna för att bli färdigutbildad bibliotikarie är att vara sur och grinig. Majoriteten av de bibliotikarier jag har haft att göra med under min livstid har haft svårt med den social biten att vara glad och tillmötesgående. Aldrig att man möts av ett leende och ställer man en fråga får man en djup suck till svar. som frekvant besökare av Kista bibliotek måste jag ju säga att mitt tålamod nu snart är slut och droppen var igår när jag efter mitt besök med ärende att reda ut ett förmodat fel som uppstått nånstans bara fick snäs tillbaka.

Jag upplevde inte mig själv som otrevlig på något sätt. Jag framförde mitt ärende, förklarade vad som hade hänt och hoppades på att bibliotikarien kunde hjälpa mig på bästa sätt. Men icke. Avslutningsvis fick jag till svar att "du kan ju betala de 45:- du e skyldig också". En gammal skuld jag haft liggande länge där nu. När jag tackade för hjälpen kunde hon inte ens förmå sig att se mig i ögonen utan bara grymtade nåt till svar.

Som tur är så är inte alla lika hemska. Jag har faktiskt haft turen att stöta på en och annan trevlig bibliotikarie också, även om de numera verkar vara så få att de borde fridlysas.

Så dagens slagord blir: Ge oss fler trevliga bibliotikarier!!!