Hon bara fortsätter leverera!!

ÄNTLIGEN är jag färdig med mina två essäer. Tack vare Jockes Oslo resa så fick jag massor med tid över till mig själv och kunde skriva klart allt. Igår eftermiddag skickade jag iväg hela paketet. En vecka försenad men man kan ju inte alltid vara perfekt, eller hur? ;)
Sen blev det tidigt i säng, närmare bestämt kl. 21,00. Väckarklockan stod på ringning kl 04,00. Uppstigning, påklädning, stadig frukost och sen bussen till stan kl. 5.
Varför detta kan man fråga sig.
Jo, imorse deltog jag i mitt livs första pass på Nordic Military training!!
Det var ett gratis "prova på" pass som MarathonMia och jag hade anmält oss till. 06,15 stod vi uppställda tillsammans med ca 60 andra glada entusiaster. Vi började med att värma upp med löpning sen gick vi över till att hoppa fram och tillbaka över ett ler- och vattenfyllt dike. Redan på första hoppet snavade jag och plumsade i med ena foten *splatt* och jag hade lera upp till knät. Vi hoppade vidare, ledarna peppade oss att öka farten och det var banne mig ingen lek!! Sen avslutade vi med plankan och armhävningar, sådärja, då var även tröjarmarna leriga.
Vi fortsatte så löpningen fram till en backe där vi skulle hoppa grodhopp, gå med anksteg och utfall nerför, sen springa över en lerig gräsplätt för att avsluta varvet med att springa uppför en lika lerig backe och kliva över ett räcke. Sen upprepades samma procedur igen typ 8 varv eller mer. Så ner på marken igen i plankan och kålmasken. Nu började mjölksyran kännas i benen. Vi sprang vidare fram till en sankmark där vi gjorde allt från vanliga upphopp, utfall med hopp, armhävningar (vi var tvugna att gå på alla fyra för att ställa oss i position och gjorde vi fel fick vi göra om allt!!), vi låg ner på marken och jobbade med mage och avslutade sen med att rulla runt helt.......i plaskblöt gräsmatta. Sen vidare till en närliggande bäck där vi fick köra armhävningar med händerna i det iskalla vattnet och dessutom nedåtlut!!
När vi sen i två lag skulle tävla om att komma först tillbaka till idrottsplatsen så höll jag på att gå sönder. Jag har ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG upplevt så mycket mjölksyra i mina ben NÅNSIN. Det gick bara inte att lyfta benen men jag sprang ändå. Jag ville stanna men fick inte. Folk omkring mig peppade, ropade att jag var stark och att jag kunde, tårarna sprutade och elefantbenen värkte men jag fortsatte. Men till slut gick det bara inte längre, då kom en lite tjej och sprang före mig och bad mig hoppa upp på hennes rygg och jag kände mig helt orkes och viljelös och gjorde som hon sa. Det gick dock inte så fort så jag bad henne släppa ner mig och jag gjorde ett nytt försök att springa, jag kände flera händer som tryckte på mig i ryggen och röster som ropade åt mig att fortsätta, du e stark, du kan, ge inte upp och benen sprang. På nåt jäkla konstigt sätt så sprang dom. Väl framme på planen blev det ca 30 upphopp till innna vi tackade för oss och fick pusta ut. Jag var så skakig i kroppen att jag förmodligen hade ramlat omkull om nån hade puttat på mig. Det kom fram tjejjer och småpratade och var supertrevliga, jag antar att det var några av dom som puttat mig i ryggen under slutspurten :) Vilken känsla, det går inte att beskriva hur härligt det kändes att ha alla dessa händer i ryggen, folk som gjorde allt för att jag skulle orka bara lite till. Jag fick aldrig en chans att tacka dom trist nog.
Efter bästa duschen nånsin tog Mia o jag vårt superblöta pick och pack och åkte till jobbet där vi intog vår andra frukost för dagen :)
Jag har skitont i benen men konstigt nog inte trött för övrigt. Misstänker att den värsta träningsvärken kommer imorrn :)

Fan, jag klarade ett pass Military training!! Smärta förenat med glädje och gemenskap, jag kan inte beskriva det på nåt annat sätt.
självklart ska jag testa igen och kanske till våren finner jag tid att hoppa på ett sexveckors camp.
Men nu ligger jag lågt ett tag :) Behöver finna tid för själen också......