Rehab

Ingen förändring i humöret. Jag känner mig skitskum. Känner inte alls igen mig själv på nåt sätt. Är liksom....känslolös och tom. Inte sur, inte ledsen, inte glad.
Jag orkar inte tänka på problem längre men det finns en speciell sak som jag grämer mig mkt över. Det är privat så jag tänker inte avslöja nåt här i bloggen.
Det känns som att dagarna kommer och går och jag har inget att fylla dom med. jag vet inte vad jag ska fylla dom med.
Jag börjar märka små andra effekter av Levaxinet nu. Jag börjar bli varm och mindre frussen. En mycket märklig känsla eftersom det känns som att jag blir varm inifrån och utåt. Händerna är fortfarande kalla men inte samma isbitar som förut. Dessutom klarar jag mig utan kofta och ulltofflor hemma. Alltid nåt.