You live and you learn
Ibland så ramlar insikter ner på en från himlen och slår en i huvet som en bomb. Detta hände mig idag på lunchen. Jag strosade runt i centrum och stannade till i en affär där jag hittade ett två pack trosor för 99:-. Jag bestämde mig för att köpa men frågan var bara, vilken storlek skulle jag ta? S eller M? Jag stod o funderade över frågan en kort stund och beslutade mig sen för att helt enkelt fråga expediten som stod en bit ifrån mig och vek tröjor. Jo, en M är ju ungefär detsamma 38-40 så det borde passa. Dessutom var detta en stor storlek också men hon använde själv M och tyckte att dom passade. Men...hon var ju så smal... Då, för en kort sekund kände jag mig som den forna tjejjen som vägde ca 26 kg mer än idag. Vem lurar jag med att säga att jag drar storlek 38-40?? Men det är ju just det jag gör.........Jag insåg just där och då att det spelar egentligen INGEN roll hur många kilon jag går ner. Nånstans långt inom mig kommer jag alltid vara den överviktiga människan som skäms, skäms, skäms........
Men ärligt talat så känns det samtidigt himla kul att jag nu idag drar storlek 36-38 i tröjstorlek :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
man har ju oftast en annan kroppsuppfattaning än det alla andra ser, och har man varit överviktig är det nog jävligt lätt att bara av gammal vana ta med de större storlekarna in i provrummet.
jag tycker du är superduktig!
Jag har inte haft några större problem med att acceptera mindre storlekar, det har tvärtom varit en fröjd att se hur man kommer i mindre o mindre storlekar....men så har jag aldrig behövt fråga om hjälp heller...inte förrän igår o det var då den lilla ångesten kom :) en nyttig läxa faktiskt :) Dags att lära mig att tänka om :)
Skicka en kommentar