Nä, allt är inte bra...
Jag är inne på mitt 36:e levnadsår och vad har jag åstadkommit med mitt liv?
Inte ett jävla skit.
Ärligt talat, jag mår så himla dåligt av att inte ha lyckats spara ihop tillräckligt med pengar så att jag kunnat köpa mig en lägenhet eller bo i hus.
Det känns skit att jag inte hittat ett jobb som jag trivs med än.
Jag mår riktigt jävla skitdåligt över att jag är snart 36 år och inte har några barn än.
Paniken växer sig större och svartare med tiden och nu är det riktigt jävla jobbigt.
Det hjälper inte att bedöva smärtan med träning, studier, resor och annat lulllull. Det är bara tillfälliga avledningsmoment i livet.
Dom löser inte dom stora problemen.
Och det värsta är att jag är helt jävla ensam med min ångest. Jag skriker och skriker men ingen hör mig.
Jag vet faktiskt inte hur länge jag kan hålla skenet uppe nu.....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
VAD är det som hindrar dig med allt det du vill göra? är det du själv eller någon annan?
Goaste vännen! Du har huvudrollen i ditt liv. Gör det bästa av det, sopa inget under mattan, spring inte ifrån något - lev här och nu. Var DU. Du är en person värd att älska och respektera - förminska inte dig själv. Du har också en plats här - ut och förmera dig. Ta en sak i taget: luska reda på vad du verkligen vill i ett av sakerna, ta det därifrån. Du vet var jag finns. Kram.
Kunde jag ordna allting själv hade jag gjort det för 5 år sedan redan.....men just nu känner jag mig mest vilsen och osäker¨på allt. Jag är livrädd för framtiden. Tänk om jag dör ensam, utan barn som kan förvalta mitt arv och föra mina minnen vidare. Min värsta mardröm....
i grund och botten är det bara du som kan göra förändringarna, eller hitta verktygen för att göra förändringarna. jag vill sjukt gärna att du/ni ska få barn, och jag förstår att det känns jobbigt med tanken om det inte skulle bli så. du får försöka klura ut vad du själv kan förändra, med bara din egen vilja och egna krafter och börja där.
Skicka en kommentar