Min lördagkväll

Jag hade kanske egentligen kunnat tillbringa kvällen framför TV´n och nån usel Beck film, eller suttit på nån pizzeria nere i centrum eller varför inte vandrat från bar till bar.

Istället tar jag tillfället i akt (när Jocke är borta) och ägnar min lediga tid åt renässansstudier, första uppgifterna ska vara inlämnade senast fredag så det är bråda dagar!

Här sitter jag nu med mina böcker, nätbaserat material och kvällen till ära har jag köpt en flaska italiensk vin, från Toscana såklart :) Renässansen började ju där........

Det är nu som mina bokrea fynd kommer till användning. Här bläddras det och studeras konst!

Mellan varven måste man ju även anteckna och i min nya fina Marimekko mapp finns de uppgifter jag måste lösa.......det känns iaf lättare med ett vackert omslag.

På bokhyllan vakar min pastellfärgade madonna över mig och ger mig kraft att fortsätta.

Och Asta vilar sig på sängen :)

Projekt: Kök (Önskedrömmar)



Just nu funderar jag på att göra om diskhörnan i köket från det här......

..............till det här! Endast för 499:- + frakt från Ofelias Hus

Ensam är inte alltid stark....

...men ibland måste ensam vara stark ändå.

Det bidde ingenting

Jag kände mig snål och allt jag köpte var två pappersmappar design Marimekko för totalt 80:-

Min plånbok ler iallafall.

Spend, spend, spend!!

Jag är ledsen, therefore I spend.

Fjällräven byxor
Esprit jacka
Höststövlar

=

3000:-

Hoppas att havregryn och ris inte blir dyrare i höst.

Dagens gåta

Är allt det här ett enda stort skämt eller?

För jag fattar inte det roliga i det isf.......

Jag gillar inte....

• kladdkaka
• Foppatofflor
• att prata husrenovering med arbetskollegor under fikat
• att titta på sport på TV
• att lägga ner tusentals kronor på hårklippning, slingor och färg
• att umgås i större tjejgäng
• att bedöma killar efter utseendet öppet och högljutt ute på stan
• folk som släpar med dig ungar till möten
• filmen Pretty Woman, eller nån av Beckfilmerna heller för den delen

Jag antar att mitt öde redan är förseglat och spikat........

Fosterland

Helt seriöst. Jag vill flytta till Finland.

Eller åtminstonde Åland.

Jag förstår min kusin nu. Jag orkar bara inte med Sverige längre.

Ut i skogen ska vi gå.....

Jag längtar till frisk klar luft, till djupa skogar och öppna dimhöljda ängar. I höst ska jag vandra.

Packa ryggsäcken med varm choklad och ostmackor, på med vandrarskorna och fleecetröjan.

Och sen ska jag bara njuta.

Drömhuset

Ok, glöm det jag skrev igår. Det här är mitt drömhus!

For sure!

Klicka här för mer bilder.

Nuff said!

Jag har hittat drömhuset

Fler bilder finns här

Nu fattas bara 3,2 miljoner.........

Min farmor

Min farmor Ulla och hennes bror Pelle utanför sommarhuset som familjen brukade hyra varje sommar i det finska kustbandet utanför Helsingfors.

Skulle tro att bilden är tagen på 30-talet nån gång, innan farmor träffade farfar.

Det är nånting med den här bilden som jag gillar men jag kan liksom inte sätta fingret på vad exakt det är. Kanske är det vetskapen om att den här sidan av släkten faktiskt är normal jämfört med morfars.......

Höstterminen kan börja

Denna höst kommer jag ägna mestadels av min tid åt renässansstudier.

Det ska studeras konst, litteratur, filosofi och kultur.

Jag ser mest fram emot kursen om Leonardo da Vinci.

Och att först skriva klart moment 4 och 5 på Historia A kursen.

Lägesrapport

Torrt och dött som en öken.

Ett stort tack

Jag vill verkligen rikta ett stort tack till vissa av mina släktingar som under min barndom och uppväxttid gjorde allt för att min tillvaro skulle bli ett helvete. Verkligen.
Ni vet verkligen hur man hanterar och beter sig inför barn. Gapa, skrik och svär så mycket man bara orkar. Slå helst i nån dörr eller på bordet också för extra effekt. Mina sommarlov var inte helt igenom som "Idas sommarvisa".
Tack vare era dagliga raseriutbrott mot varandra och andra och det faktum att jag nästan dagligen fick höra hur värdelös jag var, vilken jävla unge jag var och hur ful och meningslös jag var så har mitt liv blivit en enda lång kamp att försöka intala mig själv att jag faktiskt duger.
Jag har gått hos psykolog två gånger, vilket hjälpte ett tag men sen ramlade jag båda gånger ner igen. Jag har stöttats av vänner och bekanta som bett mig "ta mig i kragen" och skita i vad andra säger. Ja, lätt att säga men svårt att hålla. Hade det varit så så skulle jag inte sitta här idag och fortfarande tycka att jag är värdelös varannan dag.
Detta har lett till att jag har svårt att ta beslut, för vad jag än beslutar så får jag för det mesta alltid ångest efteråt. Jag vågar inte ta egna initiativ utifall att jag kanske väljer "fel". Jag vågar inte ta risker och framförallt tycker jag det är jobbigt att träffa nya människor. Under mina föräldrars skiljsmässa stressade jag upp mig så pass mkt genom att jobba i stort sett hela tiden och aldrig fundera eller känna efter hur jag mådde. Resultat: panikångest och sjukskrivning. När jag sen försökte förklara hur jag mådde möttes jag av misstro och skepticism.
Jag är ständigt nervös, orolig och stressad för ingenting. Vissa perioder är bättre än andra.

Kan ni förstå nu att jag inte vill träffa vissa släktingar längre?

......




"Now I will tell you what I´ve done for you
Fifty thousand tears I´ve cried
Screeming, decieving and bleeding for you
And you still won´t hear me, going under"

Allt är som det ska

Var till husläkaren igår för mina besvär jag haft de senaste veckorna. Det visade sig att det tydligen kan bli så när man börjar äta Levaxin. Även om alla hormonnivåer är normala så tar det ett tag innan kroppen fattar det och ställer om sig. Det är själva omställningen som jag har reagerat på. Det är tydligen inte vanligt, men det händer.
Sen fick jag ett brev med provresultaten från coloskopin. Allt var normalt. Så nu slipper jag vara orolig över några sjukdomar.

Så nu är jag alltså frisk som en nötkärna!

Kunde inte motstå......


Denna fina text kommer inom kort att pryda min skafferidörr hemma.... :)

För er som vill veta så finns denna och många andra fina textdekorer att köpa på http://www.meandmyhome.se/

Slut på det roliga

Så var man tillbaka på jobbet igen efter tre veckor. Här väntade en ENORM hög med post och det tog mig ca 1,5 dag att gå igenom allt, lägga in alla fakturor och sortera papper.
Sista dagarna på semestern åkte jag till Åland för att träffa min kusin Helena med familj. Min äldsta kusin Britt hade grillfest i ladan och hade bjudit halva kusingänget och en massa annat folk. Kul att träffas igen men jag var så himla trött och inte alls på festhumör.
Eftersom jag skulle sova hos farsan i stugan begav jag mig hemåt vid 23 tiden. Det tar ca 45 minuter att köra från Saltvik till Eckerö.
På söndag morgon vaknade jag av att det spöregnade ute. Vi åt frukost och gick sen ut en sväng. Hälsade på Kurt och Prani och tittade på hennes underbara trädgård. Hon har faktiskt lyckats odla upp några ordentliga vinrankor som var maffiga att se på. Så ville hon bjuda på blåbärspaj och vaniljsås. Hon har nämligen just lärt sig att baka bullar, paj och Ålandspannkaka av en annan thailändsk tjej som bor i byn och nu bakar hon typ hela tiden. Jag var så mätt när jag åkte ner till färjan att jag kände mig som en stor boll.
Sista kvällen "i frihet" stack jag ut och sprang och så tittade vi på en film tillsammans Jocke och jag.
Det var inte så tungt att kliva upp måndag morgon som jag hade trott, men värre var det idag.

Ikväll blir det en kort löprunda och middag framför TV´n och Foyles War som börjar igen! Yippi! :)

Nu ser jag fram emot en fin och solig höst med mycket äppelpajsbak och sprakande färger i naturen!!

Självdiagnos

Nu vet jag vad som hände mig igår. Jag fick ett sk tyst migränanfall. Alla symptom stämmer. Först den sk auran då synfältet liksom rubbas och man ser suddigt och det blixtrar framför ögonen, sen en stund senare kommer huvudvärken. Men ett tyst migränanfall är lindrigare än klassisk migrän. Visst hade jag ont i huvet men inte så mycket att jag blev handikappad eller sängliggande i ett mörkt rum.

Har aldrig haft migrän förut men nån gång ska väl vara den första. Huvudsaken är iaf att jag mår bättre idag.

Och idag SKA jag springa.