fredag, mars 03, 2006

Var vänlig lämna mig ifred.

Jahapp, det var den koncentrationen det. Hade tänkt passa på och plugga lite på lunchen eftersom jag ändå inte ville gå ut i snön och är i behov av att läsa. Den första halvtimmen gick bra. så länge jag satt med en tallrik och käkade samtidigt så var det tydligen lugnt. Efter maten gjorde jag mig en kopp thé och flyttade till ett annat bord. Jag hade en halvtimme kvar på lunchen........allt gick bra fram till en kvart senare. Jag tycker, att efter 3 år på samma företag och med erfarenhet av svensk företagskultur att man som chef nu borde fatta att har man 60 minuters lunch så får man disponera den tiden precis hur man vill. Vill jag gå ut så gör jag det. Stannar jag inne så gör jag det och vill jag jobba så gör jag det men man kan inte tvinga mig att jobba om jag inte vill. Lunchen är fritid. Punkt. Likförbannat får jag frågan "Vad gör du här?" Först fattade jag inte utan svarade bara att jag pluggar.....men när jag sen såg den där misstänksamma minen så fattade jag. Enligt hans hjärna så sitter jag o gör privata saker på ARBETSTID!!!! och VE O FASA, jag gör det i FÖRETAGETS LOKALER!!!!
Då kom ilskan och jag tänkte för mig själv att jag minsann inte tänker skämmas över att jag sitter här. Det är jag som har rätt och inte han. Det borde han fatta efter tre år nu.
Men nu var all koncentration som bortblåst. Ilskan kröp i mig och jag blev mer o mer förbannad. Så till slut var jag tvungen att slå igen boken och göra nåt annat. För i helvete, jag arbetar under arbetstid MEN INTE PÅ LUNCHEN!!!!!
Jag vet att jag inte bord eta åt mig men stämningen på det här stället är sjuk. Alla irriterar sig på varandra, misstänkliggör andra, snokar och är allmänt jävliga mot varandra. Det tär så in i helvete på energin. I normala fall är det chefens uppgift att ta tag i såna här problem, men inte här. Här sopar vi allt under mattan, kallar det för sandlådepolitik och glömmer allt.

So, fine, kolla upp mig och mina arbetsuppgifter. Ge er på den svaga och strunta fullständigt i de verkliga problemen. Det finns verkligen hopp för oss alla här!!

Helvete!!

1 kommentar:

Linnéa sa...

gah så irriterande!!! och man blir så arg på sig själv för att man inte genast sa nåt smart och stod upp för sig själv. jag kan inte heller koncentrera mig när jag blir så arg och irriterad..