Keep the fighting spirit alive

Jennie och jag kom idag på en alldeles brilliant idé! Vi tänkte åka ner till Rom i augusti och kolla på Madonna konserten :) Så jag ringde till Millan i Rom o frågade om ville med och om vi kunde bo hos henne vilket var helt OK. Så hon ska nu se om det går att få tag på tickets och är dom inte alltför dyra så kör vi! 1000:- kan jag tänka mig att lägga. Flygbiljetter hittade vi på ryaniar för 1200:- så jag är redo!

Nu håller vi bara tummarna för att det finns biljetter kvar!!!

Like it or not

Var i skolan igår på första lektionen på över en månad. Börjat få tillbaka lusten att skriva och läsa igen nu så jag hoppas att den håller i sig. Var in några svängar på bibblan och lyckades hitta jättebra material till mitt projektarbete och jag har bestält ytterligare två böcker från magsasinet som ska hämtas idag. Dessutom sprang jag på en bok om Social psykologi. Blev nyfiken och lånade hem den. Jag har ju alltid varit nyfiken på hur människor fungerar och tänker så jag gjorde en direkt djupdykning i boken när jag kom hem. Ett mkt intressant ämne visade det sig så när jag får tid över ska jag försöka fördjupa mig i det.
För övrigt så masar sig vardagen fram i en jävligt tyråkig takt just nu. Jobbet känns dötrist. Jag utvecklas inte längre och det känns mest som jag står och trampar på samma ställe och engagerar mig i helt fel saker som bara tömmer mig på energi och ork. Hade det inte varit för att jag lärt känna norrmännen och Mette nu under våren så hade jag nog dukat under totalt.
Nästa vecka är även sista veckan på vårterminen för spinningen. I maj minskar dom passen till 3 ggr/vecka varav jag endast har möjlighet att gå på ett pass i veckan. Jag hade räknat med att börja springa men mitt knä är inte bra. Jag är faktiskt lite orolig för vad det ska bli. Om jag inte får springa så kommer jag bli galen. Dessutom är jag nu anmäld till Bellmanstafetten i september tillsammans med några arbetskamrater och jag har satt som mål att orka springa de 5 km det handlar om. Jag vet redan iofs att jag klarar att springa 5 km men det gäller ju hela tiden att träna och bli bättre och snabbare.
Slutligen vill jag bara säga att jag känner mig tom, övergiven, ensam, bitter, ledsen, arg, sorgsen, förvirrad och fullkomligt frustrerad. När ska jag hitta någon som faktiskt förstår MIG??

I´m with stupid

I torsdags var jag på jättebra humör. Vi skulle gå på bio efter lunch och sen möta upp några vänner och ta några öl. Bion gick bra, vi såg Ice Age 2. Sen skulle Jocke äta på Levinsky´s så jag tog en espresso medan jag väntade. Sen drog vi in till stan och på tunnelbanan kände jag hur trött jag egentligen var. Väl framme vid tesan gick vi in på Åhléns för att kolla på skivrean och då kom det. Panikångesten var tillbaka igen, say hi to Mr Anxiety........jag kände redan när vi gick in i affärten att nåt var fel. Sen började hjärtat slå hårdare när jag tittade på skivor men det värsta kom när jag lämnade Jocke en stund och gick bort för att kolla på singlar på andra sidan lokalen. Jag var helt säker på att jag skulle dö, falla ner på fläcken, tuppa av och aldrig mer vakna. Kroppen skakade, jag var alldeles torr i munnen och hjärtat bara slog.......så jag gick tillbaka till Jocke och försökte få hans uppmärksamhet. Hade ju ingen lust att högt och ljudligt inför alla andra därinne förklara att jag just hade en panikångestattack, om än en så liten en......så jag bet ihop och när vi kommit förbi kassan fick jag en chans att snabbt förkalra för Jocke och att jag ville upp och ut fort som fan. Bort från allt folk. Så vi gick ut på Drottninggatan och jag fick tag på vatten. Drog i mig hela flaskan och kände mig snart mkt lugnare igen. Men nu en aning svagare i kroppen. Så vi promenerade hela vägen till puben så att jag skulle få en chans att få lite lugt i mig och när vi kom fram så kändes det bättre. Jag fattar inte vad det var som hände. Har inte haft panikångest på mer än 6 år. Kanske var det bristen på sömn i kombination med dåligt kaffe eller det faktum att jag kanske börjat träna lite för tidigt efter förkylningen. Jag vet inte men jag hoppas bara att det inte händer igen.
Vi satt på puben och drack bärs, snackade och åt till kl. 21,30 då alla plötsligt skulle hem. Så vi åkte också hem o jag somnade på bussen, helt slut. Långfredagen var en ren och skär slappa dag. Tryckte i mig godis och andra onyttigheter och satt flera timmar på e.m/kväll och pluggade. Så himla skönt att slippa TV´n för en kväll. Lördag morgon hade jag tänkt träna men var lite osäker när jag vaknade. hade tänkt skippa det men valde mellan att antingen spinna eller springa så jag knallade ner till träningslokalen kl. 10,00 och körde ett baspass. Sköööönt! Resten av dagen var slapp. Vi gick och hyre King Kong, handlade lite käk och lagade kryddiga köttbullar i tomatsås och ris. Resten av helgen förflöt exakt likadant. Jag städade ut min klädgarderob och nu har jag massor med skit som ska kastas stående i hallen. Hela källarförrådet består av skit som ska kastas så jag tänkte ta hjälp av brorsan och farsan nån gång framöver för att göra en storrensning. Testade att springa i lördags. Siktade in mig på 5 km och allting gick jättebra tills mitt knä gav upp efter 3 km. Det gjorde så jävla ont och smärtan gick sen upp i höften så jag kunde inte springa alls. jag var skitsur för jag kände verkligen att jag skulle ha orkat hela vägen. Ska strecha mitt ben ordentligt nu och försöka mjuka upp det så kanske det funkar sen. Igår körde jag medelspinning, bytte batteri i bilen och fick sommardäcken påsatta. Farsan kom över och hjälpte i vanlig ordning. Bjöd han på ordentlig middag med ugnslagad laxfilé med potatis, skärgårdssill och en rejäl sallad. Vi åt så det stod ut öronen. Resten av kvällen satt jag och pluggade och somnade gott vis 23,00.
Idag, jobb igen. Har frågat Mette om hon vill hänga med till London över en dag för att shoppa och ha lite kul men har inte fått nåt svar än. Jag hoppas hon vill/kan för jag vill verkligen göra nåt kul. Jag behöver göra nåt kul innan jag möglar bort här. Det är verkligen kris.....

No more monkey business!!!

Skärtorsdag idag och det betydet halvdag på jobbet :) Står vid mitt bord just nu och lyssnar på Timbuktu och letar flygresor åt chefen. Idag är stora godisdagen!! Ska köpa mig ett ägg lite senare o proppa det med GODIS!! :) Slutar kl. 13,00 och ska på bio med Jocke sen. Vi hade tänkt se Ice Age 2 och efter det blir det några bärs i glada vänners lag på en pub inne i stan.
Är på så himla bra humör idag, troligtvis för att det är påsklov nu. Är motiverad till att plugga och läsa mkt men det återstår att se hur mkt av det som blir gjort. Hade tänkt försöka ta en joggingtur också om vädret tillåter. Det börjar bli dags att damma av dojjorna nu och börja träna. Snart är vårterminen på spinningen slut och det blir färre pass att välja mellan. Jag vägrar sluta med träninge dock så löpning är det perfekta alternativet.
Jag börjar med och mer inse att vi faktiskt ska flyga till Los Angeles snart också. Det har liksom sjunkit in under ett par månader nu och jag börjar faktiskt längta. Har börjat planera med reskassan och funderat på platser att besöka. Första natten ska vi sova i Holloywood har vi bestämt :) Dessutom har Jockes kompis Maja lovat oss en äkta amerikansk BBQ i deras trädgård uppe i San Francisco så det ser jag verkligen fram emot!!! :) Stora feta korvar, bärs och mycket softande :)
Så med nyvunnen energi kastar jag mig in i påskens underbara värld och glömmer allt vad arbete och ansvar heter.......
Tack och hej leverpastej ;)

Alla vill till himmelen....

Som en käftsmäll slog det mig igår att jag är på väg in i en återvändsgränd. En av mina bästa vänner serverade en sanning (?) om mitt liv som verkligen sved. Fan. Är det verkligen så jävla illa? "Det är inte försent än" sa han. Nä, kanske inte men jag är ju för fan handlingsförlamad. Jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Inte en dag går förbi utan att jag tänker på alternativa lösningar och vägar ut från denna enkelspåriga vardag. Jag har nästan förlikat mig med faktumet att jag är fast i livet som det ser ut nu.
I förrgår hittade jag en annons på Arbetsförmedlingen om jobb på Island. Plantera trädplantor i ett år för 14000:-/mån. Ja, varför inte? Ny miljö, lära sig nytt språk och en erfarenhet för livet. "Men du är ju inte riktigt 20 längre" kontrade Jocke. Nä, men jag är inte död än heller tänkte jag.
Ibland känner jag mig så himla värdelös. Jag bidrar inte med nånting till samhället, är mest en börda. Lat, ansvarslös, dum, naiv och korkad. Passar bra in på mig. Det blir aldrig nånting av mig. Kanske konstigt att tänka så men det är inte lätt att bryta mönstret när detta är vad man fått höra under hela sin uppväxt tid. "Men, det är är inget för dig, det klarar inte du". men tydligen så kan alla andra........

Are we the last living souls?

Halleluja. Mitt samtal med läraren i fredags gick bra och jag har ett färdig PM att lämna in. Skönt.
Vaknade imorse till ett gråkallt Stockholm. Det har snöat inatt. Idag är det 10 april. Och det har snöat inatt. Hur mycket mer ska man orka ta? Dagarna rullar på, man äter, sover, åker till och från jobbet, glor på TV. Känns inte speciellt meningsfullt faktiskt. Något saknas. Ett liv kanske?
Hur som helst så beslutade jag igår att jag måste göra nånting åt min lägenhet. Ska börja med att rensa bort all skit från garderober och förråd. Jag har samlat på mig så himla mycket skräp som bara tar plats. Sen ska soffan ut. Den har gjort sitt nu. En stor fåtölj ska inhandlas och ett par bokhyllor. I sovrummet ska det stora skrivbordet ut och ett mindre ska in. Det handlar helt enkelt om att göra en yttre rensning och ansiktslyftning. Mera luft måste in så jag slipper känna mig så kvävd hela tiden. Kanske är det dags att börja leta efter en ny lägenhet? Börja om på nytt? Finns det nånting som kan rädda mig överhuvudtaget nu?

Feel good Inc.

Jag har lite smått panik. På måndag ska mitt PM vara inlämnat och jag svävar fortfarande i ovisshet om hur jag ska lägga upp mitt arbete. Jag har iaf bestämt mig för att skriva om ortnamn på Åland men sen tar det slut. Jag har ingen frågeställning, inget problem som ska lösas. Jag kan bara kallt konstatera fakta att allt jag har är rena fakta från några biblioteksböcker jag har hittat. Inte mycket kött på benen alltså.
Så jag kapitulerade idag och ringde min lärare för att be om hjälp. Han visste först inte ens vem jag var. Wow. Vilket intryck jag måste ha gjort på lektionerna......suck.
Hur som helst så hade han inte tid med mig nu utan ska ringa tilbaka senare idag. Bra iofs för då hinner jag samla mig och rafsa ner några punkter och frågor på ett papper jag kan ha som stöd när jag pratar med honom sen. Till viss del får jag ju skylla mig själv eftersom jag inte lagt ner speciellt mycket arbete på det här men jag har faktiskt en bra anledning också, kontorsflytten i Norge som jag jobbat med i en dryg månad nu. En människa orkar bara upp till en viss gräns.
Men jag måste ta tag i det här nån gång och bevisa för mig själv att jag faktiskt kan. Så jäkla dum i huvet är jag bara inte.......hoppas jag. Känns bara just nu som att min lärare tycker det....

Noia


Igår hade jag fått nog. Så jag gick o tränade. Körde ett baspass spinning och det gick skitbra. Orkade faktiskt trampa hela passet men jag tog det lugnt med slutspurten eftersom jag kände att kroppen inte riktigt hängde med. Ville inte riskera nåt dumt.......men vatten drack jag och jag mådde så jävla bra efteråt. Så avslappnad och fräsch på nåt sätt. Har fått en nytändning känns det som. Jag behövde nog bara vila upp mig helt enkelt och eftersom jag inte tänkte stanna upp självmant så tog kroppen till en förkylning och tvingade mig till sängs. Kanske lika bra det.
Har jobbat undan det mesta på jobbet nu, det låg en diger hög här när jag kom tillbaka i fredags.
Förra fredagen passade jag även på att gå och klippa mig. Har lite kortare nu och om jag skulle anstränga mig med mousse, hårfön o spray kan jag få en sk Madonna frisyr. Vet inte om det ger en klarare bild.
Har även shoppat lite kläder. Ett par militärgröna brallor på Indiska, en vit broderad, långärmad skjorta på Indiska, en svart kortärmad, broderad skjorta på Indiska, en virkad vit sjal på Indiska. En rosa top med puffärmar på H&M, en svart vårjacka på H&M, 2 balconette BH på Lindex. Var en sväng i centrum idag och hittade en snygg svart/vit randig topp på MQ för 250:-. Ska fundera innan jag köper........behöver även ett par vårdojjor........och mera pengar att shoppa för!!!!

Skolarbetet släpar efter så inåt h...e.
Jag har ingen inspiration alls men igår arbetade jag iaf på läxan till torsdag. Ett framsteg. Har fortfarande inte skrivit klart slutarbetet på senaste delkursen och på måndag måste jag lämna in ett PM om mitt projektarbete......och jag har fortfarande inte bestämt mig för vad jag ska skriva om. Fan.

Och så har jag fastnat för en norsk hip hop låt.........

Long time no see.....


Det var ett tag sen jag skrev i min blogg nu men så har det också hänt en del. Jag har varit i Norge 2 ggr och legat sjuk hemma i feber och snor :(
Drog till Norge själv den 22/3 för att rensa bort en massa skräp inför flytten av det norska kontoret. Flygningen gick bra med tanke på att jag är flygrädd och jag tåg sen tåget från Gardemoen in till Lysaker där jag blev upphämtad av det norska gänget och Mette från Danmark. Vi var upp o tittade på det nya kontoret och sen drog vi till Sandvika för att spisa lunch. Mackor.....sen drog Mette och jag igång. Herregud vad mkt skit det fanns på kontoret. Vi släpade kartonger och burar upp och ner i flera timmar och jag lovar att det var bättre träning än värsta supergymet nånsin. Sen körde christen oss till hotellet så att vi kunde checka in och så drog vi in till Oslo där vi mötte upp Curt på en restaurang. Killarna bjöd oss på en supergod trerätters med vin :) *mums* Sen var det bara att åka tillbaka till hotellet där jag låg och glodde på TV till 23,30 innan jag somnade. Nästa dag mötte jag upp Mette i frukostsalen, vi åt, pratade och gick sen till kontoret...eller snarare försökte gå till kontoret....gångvägen var avspärrad så vi fick ringa Christen som kom och hämtade upp oss nånstans mitt på bilvägen..... :)
Resten av dagen fortsatte utrensningen, vi släpade kartonger, lådor, prylar, kastade i containern och så om från början. 17,30 gav vi upp, sa hej då till alla och åkte ut till flygplatsen. Vi pratade hela tiden på vägen in och vi upptäckte att vi hade en del gemensamt. Mette har nu blivit en god vän till mig vilket känns bra. Jag känner inte så många tjejjer här på företaget och trots att vi sitter i olika länder så har vi bra kontakt med varandra nästan dagligen :)
Så vi shoppade lite, Mettes plan gick 20,30 och jag satt kvar o väntade på mitt plan som gick 21,15. Jag var hemma igen strax innan 23. Stupade i säng och somnade på en gång.
Fredagen...hmmm.....jag skulle ha tagit sovmorgon men instisterade på att åka till jobbet tidigt ändå. Big mistake. Jag mådde skit. Kroppen skrek av trötthet. Jag gjorde ont när jag skrattade och jag kunde somna på stället. Det hela slutade med att jag jobbade hela dagen ut åkte hem och blev sjuk. Vaknade på lördag morgon med halsont och på den vägen är dete. Vilade lördag-söndag och på måndag var det dags igen. Flög till Oslo, övervakade kontorsflytten och flög hem igen på tisdag kväll, ännu mera slut i kroppen. På måndag kvällen var jag ut med min chef och Ernesto vå datakille och käkade på ett ställe som hette Egon, skitgod mat, riktiga grillbiffar med country fries, öl, vin och självklart en oreocake till dessert (alltså en kaka gjord på oreokakor)
När vi kom tillbaka till hotellet på kvällen hade jag ont i hela kroppen. Febern hade satt in men jag stod ut hela tisdagen eftersom jag inte behövde göra något fysiskt kroppsarbete och på onsdagen valde jag att stanna hemma. Jag kom knappt ur sängen. Så trött var jag. Så jag var hemma onsdag och torsdag. Jobbade i fredags vilket visade sig vara ännu ett misstag eftersom jag blev ännu sjukare så nu i helgen har jag typ såsat runt hemma o inte gjort nåt ansträngande alls. Har inte tränat på 2 veckor så kroppen känns som en aladob, det dallrar överallt.... :(
Siktar in mig på att kunna träna igen på tisdag men jag får se. Vill inte överanstränga kroppen och man har ju hört skräckhistorier om folk som börjat träna igen alldeles för tidigt efter sjukdom....

Hur som helst. Jag har tusen saker att göra på jobbet idag så jag sätter punkt här nu.

Självrannsakan

På bussen in till jobbet idag satt jag o läste en artikel i Metro där det gavs vissa tips om hur man ska tackla vissa frågor under en arbetsintervju.
"Var ser du dig själv om 3, 5 och 10 år?" Hur i helvete ska jag kunna veta det? Jag vet ju inte ens vad jag vill med mitt liv IDAG! Så började jag fundera vidare. Vad skulle hända om jag blev av med mitt jobb imorgon? Var skulle jag börja nysta? Jag har rätt till A-kassa, det är bra. Då står jag inte helt på bar backe. Men jag kan ju inte gå hemma och mögla. Jag måste skaffa ett nytt jobb. Men vad vill jag jobba med då? Sjukvård? Nä. Telemarketing. NÄ! Receptionist. I värsta fall kanske. I butik? Beror på vilken butik, möjligtvis kläder eller dagligvaror då. Café eller restaurang? Då ska det verkligen vara kris. Plugga? Ja, gärna, men vad ska jag leva på då?
Jag fyller 33 år i år. Jag har inga barn, ingen vettig utbildning, inget sparkapital, ingenting vettigt att bygga ett stadigt liv på. Känns mest som jag bara lullar runt och överlever dag för dag. Precis, det är det jag gör och har gjort de senaste 20 åren, överlevt dagen som den kommer.
Men för att återkomma till frågan ovan, "Var ser du dig själv......." Ja, du. Jag hoppas för det första att jag är klokare, visare och och rikare på erfarenhet än vad jag är idag. Jag vill/kan inte säga idag vad jag gör om 3, 5 eller 10 år. Jag hoppas på flera valmöjligheter. Jag ser vart livet leder mig helt enkelt. Jag vill inte säga att jag om 5 år ska jobba som veterinär. Då känns det som att alla andra vägar är stängda för mig. Jag vill hålla dörrarna öppna, ta in intryck och upplevelser, lära mig nytt varje dag. Räcker det som svar?

Och nu över till nånting helt annat. Igår var jag in till den nya Indiska affären här i Kista. Åh, så mkt fint det finns där. Har redan kolla tin några halsband jag ska köpa på fredag när lönen kommer, ett halsband är i trä och ett annat är ett likadant som Linnea hade på julafton, ett svart fint :) Så hittade jag även några fina vita bomullsskjortor med broderier och spets, så fint, så fint :)

Och imorgon åker jag till Oslo.....

Ge mig hit lite bläck och penna....jag vill rekommendera ett brev.

Igår när jag satt och åt middag efter träningen så hade jag radions P2 på av ngn anledning. Dom sände en intervju med sångerskan i Garmarna, en av mina favoritgrupper. Det visade sig att hon har gjort så himla mkt mer än bara sjungit folkrock. Så jag blev lite nyfiken och ska börja kolla upp om det finns skivor att få tag på. Dessutom är jag nyfiken på en gammal progg grupp kallad Folk & Rackare men det verkar vara nästan omöjligt att få tag på skivor med dom idag.
Skolarbetet går det trögt med. Jag gjorde ett halvtamt försök i helgen igen men inspirationen är som bårtblåst. Det var när jag duschade efter träningen som jag plötsligt kom på en skitbra inledning på artikeln och senare på kvällen lyckades jag faktiskt läsa igenom lite av materialet. Men själva skrivande är fortfarande ogjort.
I torsdags och fredags kom jag äntligen på vad jag vill göra med mitt projektarbete. Det är inte helt klart än men jag håller på att forska i om det är möjligt att skriva om det jag vill skriva om. Jag tänkte nämligen forska i namnet på vår släktgård. Hur långt tillbaka går det egentligen? Jag har redan hittat ett brev daterat 1418 där namnet finns med men jag vill veta om det finns fler källor längre bak i tiden.......måste göra ett förarbete och eventuellt ska jag åka till Åland nån helg framöver för att forska i det lite mer. Mitt PM ska vara inlämnat 11/4 så tiden rinner iväg fortare än vad man tror. Som backup tänkte jag mig ett projekt där jag jämför översättningen av de tio budorden på fornsvenska och i dagens Bibel 2000. Men jag får se hur jag gör.
Fick mina kläder från H&M och Joseffssons i helgen och det mesta passade förutom kavajen från H&M, den var för stor så den ska tillbaka. Träningsbyxorna passade perfekt så dom blir bra sen när jag ska börja springa ute i vår igen :) Toppen med snörliv passade som en smäck, den är så söt så och jag är supernöjd. Jag börjar äntligen hitta en stil som jag känner symboliserar mig! Nu gäller det bara att hitta några söta vårskor också :)
Kan någon ge mig 10 000:- så jag kan gå ut och shoppa mig en helt ny vårgarderob????

I know we could live tomorrow.....

Ta en titt på bilden ovan. Det är jag och Jocke på en koreansk restaurang i New York. Har du sett filmen The Ring eller Ringu som den heter på japanska? I så fall borde du förstå vart jag vill komma. Ganska creepy att allting på bilden är fokuserat utom våra ansikten.......men trots allt så har det snart gått ett år och vi lever fortfarande så det finns hopp :)
För övrigt så summerar bilden ganska bra hur jag mådde just den kvällen. Jag hade sovit dåligt ett par nätter på hotellet eftersom Jocke o jag var tvungna att dela på en 90 säng och dessutom hade vi gjort det stora misstaget att sova med AC´n på.....så jag blev naturligtvis störtsnorig. Just den här kvällen skulle vi fira Jockes födelsedag med en god middag men vart vi än gick så hittade vi inget bra ställe. Efter några timmars trampande runt på gatorna runt Times Sq så hittade vi äntligen den här koreanska restaurangen. Och den var verkligen koreansk. Vi var de enda västerlännignarna där och servitrisen fick hjälpa oss med menyn, ganska kul iofs. Men som jag snorade. Kändes jättepinsamt att sitta där vid bordet med rinnande näsa och tungt huvud. Men äta måste man ju så......

You can take my word for....this place is haunted....

Jag ska vara helt ärlig. Ja, jag tror på en andevärld bortom vår "normala" värld. Jag tror att när vi dör så lever själen eller snarare vår energi vidare. Alla våra tankar och känslor försvinner ju inte bara ut i tomma intet. Det är ju i grund och botten energier vi talar om. En del har starkare energier än andra och blir av någon anledning kvar här bland de levande.

Många jag känner har upplevt oförklarliga fenomen, inklusive jag själv. Jag har aldrig sett ett "spöke" men jag har hört fotsteg i trappor, fotsteg på en tom övervåning och hemma knäpper det i lägenheten ovanligt mkt. Men jag känner mig trygg hemma. Jag känner inte av något obehag eller så och jag är stormsäker på att mormor finns där ibland eftersom jag tänker på henne ofta och drömmer mycket om hennes gamla hus som inte finns kvar längre.

Jag följer varje vecka programmen Det Okända och Most Haunted och läser en del böcker som jag kommer över. Men trots mitt intresse så har jag märkt att det är viktigt att jag inte blir överengagerad. Varje gång det har hänt så slutar det med kaos. Jag mår dåligt och mitt liv blir en enda soppa. Kan vara en bra indikation på att man inte ska ta så lätt på övernaturliga fenomen. Låter man det ta över ens liv så är det kört.

Jag är och kommer troligtvis alltid vara en sökare. Det fanns en period i mitt liv då jag sökte bland New Age och jag har inte insett förrän idag att jag kommit ganska lindrigt undan. Mina skyddsänglar har fått jobba hårt på att hålla mig borta från seanser, uijaboards och annat flum som kan vara skadligt. Det har varit så nära flera gånger att jag deltagit i sånt men det har alltid kommit nåt emellan. Det kan inte vara en slump.

Så jag söker vidare men känner mig trygg i vetskapen om att det finns någon eller några som faktiskt vakar över mig där jag minst anar det!!

I need some peace of mind.

Vaknade imorse till en äkta urdalmas som pratade på radion. Så var den sömnen över då....
Masade mig ur sängen o in i badrummet. Duscha. In i köket. Ge katten mat. Laga gröt. Sminka sig. Bädda sängen. Äta frukost. Klä på sig. Springa till bussen, som vanligt försenad.
Hade ingen matlåda med mig idag så jag gick ut o åt en räkmacka med chefen...sådärja, 70:- fattigare. Äger typ 70:- nu.......måste nalla på sparkontot om jag ska överleva till lön.
Har spanat på en resa till Dublin. Finns finfina flygpriser för 800:- t/r nu men Jocke är inte intresserad och jag har ingen annan att åka med. Trist.
Hur som helst, ska snart sticka hem o handla kattsand och yougurt till middag. Sen träna, hem o duscha. Äta och kolla Most Haunted. Sova.
Skola imorgon. Det går inget bra för mig med min slutuppgift. Har inte ens skrivit en sida än. Fan. Att det ska va så jäkla svårt. Men nu har batterierna till min bärbara Cd spelare dött så jag blir tvungen till att läsa skolmaterialet på bussen hem. Om jag inte hinner somna innan dess det vill säga.
Fan, jag vill plugga på heltid. Varför ska det vara så svårt?

Wrestle with your darkness, angels call your name.......

Push the button, don´t push the button.

Gud vad jag är godissugen. Jag har en påse naturgodis i lådan bredvid mig men jag kämpar hårt för att inte falla för frestelsen. Åt precis en apelsin men vad hjälper det när kroppen skriker efter socker. Det är dags för sockeravgiftning. Bara jag klarar mig en timme till så kan jag äta en frukt till och sen apcka ihop och åka hem.
För första gången igår lyckades jag sitta ner och faktiskt koncentrera mig på att plugga hemma. Satt nog åtminstonde 2 timmar sammanlagt och även fast jag inte fick så mkt skrivet så har jag iaf gjort NÅNTING till skillnad från INGENTING.
Inatt hade jag en så jäkla skum dröm och jag vaknade tvärt vid fyratiden och kunde inte somna om. Jag trodde jag var kissnödig men vågade inte kliva upp utifall någon skulle stå i mörkret och titta på mig. Bizarrt, ja, jag vet. till slut klev jag iaf upp och gick på toa. Så vaknade katten naturligtvis och jag befarade att han skulle börja jama efter mat men han var för trött för det. Så jag tog han under armen och gick o la mig igen. Somnade på en gång. Men imorse när jag vaknade av klockan så kände jag att nåt var fel i kroppen. Rosslig i halsen och ett irriterat öga....hmm.....låter som en begynnande förkylning. Jahapp. Men träna ska jag ikväll iaf. Så länge jag inte har feber och ont i halsen så.......Men jag har gått omkring och nyst hela dagen så nåt är väl på gång.
På lunchen idag var jag ner till centrum och fönstershoppade. Provade en rutig, söt skjorta och en virkad kofta men eftersom jag är pank så blev det inget. Får nöja mig med beställningarna jag har gjort på H&M och Josefssons på nätet istället.
Dessutom, lo and behold, har jag bokat tid för klippning nästa vecka! Äntligen! Det behövs verkligen. Håret är så himla slitet nu. Hade nog tänkt klippa av en rejäl bit den här gången så att håret blir jämt + att man får en frisyr ;) Funderar även på att färga men det beslutet tar jag sen.
Om bara den här dagen kunde gå lite fortare så man kan få gå hem nångång........

You push me...


You push me
To go the extra mile
You push me
When it's difficult to smile
You push me
A better version of myself
You push me
Only you and no one else
You push me
To see the other point of view
You push me
When there's nothing else to do
You push me
When I think I know it all
You push me
When I stumble and I fall
Keep on pushing like nobody
[Chorus]Every race I win
Every mood I'm in
Everthing I do
I owe it all to you
Every move I make
Every step I take
Everything I do
It's all because you push me
You push me
When I don't appreciate
You push me
Not to lie and not to hate
You push me
When I want it all to end
You push me
When I really need a friend
You push me
All I wanna do is cry
You push me
When it's hard for me to try
You push me
When I do it for myself
You push me
Only you and no one else
Keep on pushing like nobody
[Chorus]You push me
Keep on pushing like nobody
[Chorus]To go the extra mile
When it's difficult to smile
A better version of myself
Only you and only you and only you
To see the other point of view
When there's nothing else to do
When I think I know it all
Only you and only you and only you

Madonna-Confessions on a dancefloor

Jag kan inte hjälpa att jag surfar med ett modem hemma och därför ligger lite efter med alla uppdateringar o så till datorn.....kan tyvärr inte göra nån flashig intro till dagens blogg bara därför.....

Nåja, hur som helst. Helgen är snart över. har inte pluggat ett skit. Fan. Försökte igår men kom på en massa undanflykter...en bra film på TV, Det okända, middag, för sent att plugga mm.....idag har jag städat halva jävla dan men det behövdes. Förra helgen blev ju katastrof iom att jag inte orkade ett skit. Så nu låg det katthår överallt, hela köksgolvet var täckt av brödsmulor och jocke hade i vanlig ordning smulat ner matten vid soffbordet. Så jag höll på här hemma i 3 timmar innan jag gav upp. Gick sen ner till Konsum o handlade. har bestämt mig nu för att vara extra nyttig så det blev fisk o kyckling. Sen hem och käkade mellanmål innan träningen, yougurt o knäckemacka o äpple. Borde ha pluggat sen men icke, inspirationen var som bortblåst. Så jag låg på golvet o lyssnade på musik istället. jag tror att det var det jag behövde. Det var länge sen jag faktiskt satte mig ner o verkligen lyssnade på musik. Stack ner till träningen vid 16 tiden och körde ett pass till 17.30. Kom hem o duschade, snackade med morsan i telefon och värmde ärtsoppa till middag. Satt sen o löste korsord en timme. Nu har jag åtminstonde satt mig vid skrivbordet för att plugga men det går inte. Det tar emot. Synd, för jag har verkligen så jäkla mkt att göra. jag fattar inte vad som har hänt. Imorgon är det iaf ingen lektion så det blir till att åka direkt hem o försöka åtminstonde läsa nåt.
Fick hem mina skivor jag beställt i fredags. Robyn, Gorillaz och Timbuktu. Dessutom fick jag Madonnas nya av jocke o den har snurrat hela helgen nu. En fantastiskt bra platta måste jag säga!! Lyssna på You Push me så förstår ni vad jag menar!!
Jag längtar så det gör ont efter att våren ska komma nu. jag vill fixa min bil så att jag kan åka bort nån helg och uppleva nåt nytt, byta miljö. Jag e så less på att sitta instängd här hemma medan kylan biter sig fast där ute. På samma sätt så biter sig ångest och ilskan fast i mig och jag vill bara skrubba bort dom i duschen men det går inte. Så jag vankar av och an här hemma, mumlar för mig själv, brusar upp, vill slå sönder nåt men finner mig snabbt igen. jag FÅR INTE låta det här äta upp mig. Det sker en del obehagliga saker just nu i mitt vardagliga liv och jag hoppas på att det snabbt blåser över. Det har tagit så mkt energi och tid ifrån mig att det är sorgligt. Och jag är inte en person som bara kan skaka av mig sånt. Det går bara inte. Det fastar som klister på mig direkt.
Men jag får inte låta det vinna över mig. Då är jag förlorad. Jag kämpar vidare och en dag så går jag segrande ut striden. Det är bara så. Det finns inga tvivel längre....

Arg som ett jävla bi.

Jag mår illa, har ont i huvudet och är så jävla förbannad att jag skulle lätt kunna krossa nånting just nu. Har letat jobb idag men hittar inget. Fan. "Teamet" har gaddat ihop sig. Hon får som hon vill nu, den jävla ödlan. Äter sig in sakta men säkert. Jag hatar det där flinet, jag hatar det där tillgjorda skrattet.........orkar och vill inte se mer nu. Men det värsta är att det gräver sig så jävla djupt att jag inte kan radera det nu när jag ska gå hem för helgen. Det är det som gör mig mest arg. Så inåt helvete arg.

Jävla xxxxx........

Time goes by so slowly.....

Ok, jag står under bevakning på jobbet. Tydligen så ska jag granskas extra noga av ngn anledning. Troligtvis för att jag har haft åsikter och gått omkring o tyckt en massa. Vad vet jag. Men det känns jävligt obehagligt att konstant bevakas och dessutom på det mest uppenbara och klantiga sätt jag nånsin upplevt. Det finns större problem här men det vågar man inte ta i så man ger sig på det minst obehagliga istället.
Nåja, det är deras problem, inte mitt. Hoppas bara på att den här dagen rullar på snabbt så man kan lämna dårhuset och åka hem. Denna lokal är laddad med så dålig energi så man får gåshud.
Och skulle nån med(mot?)arbetare av ngn aneldning ha hittat in på min blogg o läser detta och förargas över att jag spiller ut min ilska på nätet så kontrar jag med att jag aldrig ha nämnt nåt namn eller adress och dessutom är det befriande att överhuvudtaget få lätta på ångan när ingen annan gör det här.
Och på tal om kyla och dålig energi så verkar det som att vintern biter sig fast ytterligare nån vecka. Igår föfrös jag mitt långfinger på bussen hem IGEN! Jag HATAR den här vintern.

Men mest av allt vill jag åka till London.

I think I´m turning japanese....

Surfade in en sväng på Denkipop idag. Det var skitlängesen jag var in o beställde nån j-pop skiva. Hittade genast en som verkade intressant, ELT-Time to destination från -98. 129:-

Har lagt in i shoppingkorgen och ska nu fundera på om jag ska ha den eller inte.

Sen surfade jag in på Tokyo Style och kollade senaste gatumodet i Tokyo......fan, dom har så härlig stil därborta. Själv är man för gammal o mesig för att klä sig så. Dessutom har jag fått nog med skit i mitt liv för att man klätt sig annorlunda än det som är "normalt" så det får va för mig nu. Folk förstår inte hur mkt en enda liten pik kan såra eller hur det känns. Men själva är dom så jävla fega att dom aldrig vågar klä sig i nåt annat än det som är "accepterat" av allmänheten. Jag ger mig fan på att många går hem och drömmer om att nån gång få ta på sig nånting helt annat. Men eftersom dom som sagt är så jävla fega för det så kastar man skit på dom som vågar istället. That´s the way of the world.

You go Harayuku girls!!