onsdag, december 31, 2008
Tittar in en snabbis för att göra årets sista inlägg. Är typ proppmätt efter kvällens kalasmiddag, lagad av jocke btw. Potatisgraträng med fläskfilé och bearnaisesås :) Och så ett glas vin till *hick*
Vi har precis sett klart en gammal 70-tals skräckis och väntar nu på "Blackadder" som vi ska avnjuta med lite Rocky Road glass till.
Sista dagen har varit superbra. Vi sov länge, åt en god frukost och kröp sen ner igen en stund och låg och pratade om allt möjligt. Sen drog jag igenom lägenheten med dammsugaren och dammtorkade, diskade och fixade för att sen bege mig ut på en joggtur. Fem minuter in i joggen slår det mig, jag är ju bokad på Raketspinningen!! Så jag joggade en halvtimme, njöt av det fina kyliga vädret och tog mig sen hem för att äta lite risgröt och en kopp thé innan det var dags att gå ner till Friskis. Vi körde i dryga 60 minuter och jag var totalt urpumpad efteråt. jag tog ut se sista krafterna inför 2009 :) Efter spinningen drack vi lite Pommac, åt snacks och småpratade en liten stund. Trevligt, trevligt :)
Så vid 18 tiden var jag hemma igen, duschade, sminkade mig och klädde mig i myskläder inför kvällen. Farsan kom förbi en kortis för att önska gott nytt år och sen drog han vidare till en bekant i Norrtälje. jag ringde morsan och önskade gott nytt och tjatade sen lite på Jocke att hans kulle börja laga middag som han hade lovat.
DÅ började grannen............spela musik så väggarna skakade. jag höll på bli galen!! Tre timmar senare håller dom fortfarande på och jag hoppas verkligen att nån ringer Störningsjouren snart för den här ljudnivån är fan inte mänsklig. Festa är ok men ta hänsyn till att ni bor i ett lyhört hyreshus med flera grannar.....
Nej, nu blir det Blackadder och glass, sen ost och kex, ett jäkla raketskjutande och sen slapp framför TV´n.
Ett gott nytt år alla!!
Vi ses på andra sidan 2008!! :)
onsdag, december 24, 2008
Julafton, igen :)
Året bara flög iväg. Vi har haft lilla Asta hos oss i precis ett år och igår checkade hon och Tiger in på ett kattpensionat över julen. Detta medan husse o matte åkte till Dalarna för att fira jul.
Här är snö, här är ljus och här är julstämning!! När vi kom fram igår vid femtiden så svidade jag direkt om och gav mig ut och sprang dryga 30 minuter. Fem minusgrader kändes lite i luftrören men backarna kändes lättare när man konstant kyldes ner av den isiga vinden :) Idag blir det snart en runda till innan julkläderna ska på.
Klapparna trängs under granen, eller rättare sagt flödar över under granen. Granen räcker inte ens till, klapparna flyter ut över resten av rummet :)
Min kropp börjar sakta men säkert att slappna av. Har sovit länge och oroligt dock vilket tyder på att kroppen faktiskt jobbar på att varva ner. Det har iofs varit några hektiska dagar här med städning, tvätt, bakning, handling och klappinslagning. Inte mkt tid över för att läsa eller vila ut. Men det finns tid kvar att ta igen sig :)
Så med en önskan till er alla från mig om en riktigt god jul signar jag nu av för att ta min julaftonsjogg och sen ska jag njuta av Kalle och hans vänner, Karl Bertil, julmat och trevligt sällskap :)
torsdag, december 18, 2008
Hallelujah! Jag är färdig med alla julklappar!! Såklart eftersom jag började köpa klappar redan i augusti :) Har fixat två julklappar var till alla berörda så jag känner mig riktigt nöjd till skillnad från förra årets katastrof. Hoppas bara nu också att alla blir glada och nöjda :)
I helgen blir det julklappsinslagning, glöggdrickande och godisfabrik (och kanske även kakfabrik) men övrig tid ska jag njuta av julsemestern. Imorgon är ju sista dagen innan jag går på SEMESTER!! :) Sova länge är det första jag ska göra på lördag morgon.
Prio två under julen är att jobba på mina fyra historieuppgifter, skriva klart allt och skicka in. Nu har jag en månad på mig att slutföra innan allt ska vara klart. Men med gott om tid och inget fokus på jobb och annat kommer det att gå bra. Jag är ju ledig dryga två veckor!!
Prio tre är att vila, sova ut och äta godis :)
Prio fyra, läsa lite mer skönlitteratur, börja med mina avslappningsskivor och lyssna på skön musik.
Inget betungande med andra ord. Bara livsnjuting till 100%
måndag, december 15, 2008
Oj! Stora ord där men Mia har på många sätt och viss påverkat och inspirerat mig en hel del under det senaste året. Som en frisk fläkt susade hon in här på jobbet för drygt ett år sen och så har det bara rullat på. Hon har löptränat mig, vi körde Nordic Military training provpass tillsammans och när jag föreslog att vi skulle köra ett Friskis danspass på företagskonferensen i januari backade hon upp all the way, trots att hon inte är ett stort Friskis fan ;)
Mia är som en bandvagn som rullar över stock och sten. Ingenting kan stoppa henne, varken marathon eller brutala tränings camps. Man hittar henne alltsomoftast springades i löpspåret i skogen eller på Kungsholmen och ni som var och strövade i Nackareservatet i lördags kan ha sett henne även där med karta och kompass i handen.
Mia har fått mig att göra saker jag aldrig trodde jag klarade. Jag är den försiktiga, Mia bara kör.
Men på nåt underligt sätt tror jag att vi kompletterar varandra perfekt. Vi är varandras raka motsatser ibland, tycker helt olika men vi debatterar om det, lyssnar och tar in.
På nåt underligt sätt så funkar det :)
Hoppas nu på ännu ett inspirerande träningsår och nya utmaningar.....vi kan väl börja med Camp Brutal i januari? ;)
Lucia kom och gick :) Jag älskar Luciadagen. Det är nu det riktiga myset börjar.
I fredags stack jag tidigt från jobbet för att hinna baka lussekatter. Det blev en hektisk kväll, handla, sätta lussedeg, ner till affären igen för att handla middagsmat och hämta paket på posten. Baka ut bullarna och grädda, sen in med pizza i ugnen. Efter middagen var det dags för paketinslagning. Brorsan och farsan skulle komma på lördagen så det var liksom enda chansen att hinna fixa deras julklappar. Äntligen vid 22 tiden kunde jag slappna av och kolla lite på TV. Somnade dock nöjd och glad vid tolvtiden.
På Lucia ringde klockan 06,45. Upp och koka thé och sen bänka sig i soffan med kuddar och filtar och mysa till firandet på TV. Det har jag gjort sen barn och den traditionen bryter jag inte.
Efter frukost var det dags för städning och sen kom brorsan och farsan från Åland. Jag hade bett pappa ta med en LITEN gran från Åland men när jag öppnade dörren stod han där med en gran som var bra mkt större än min största plastgran. Oups!
Nåja, efter en del ommöblerande och trixande gick den slutligen in i vardagsrummet och står där nu med fina ljus och röda/gula kulor, glitter och mina härligt röda juläpplen :)
Brorsan och jag åkte sen till IKEA i Uppsala för att handla och väl hemma igen var det dags för middag och efterrättspyssel. Fläskfilé med potatisgratäng och pepparkakscheesecake till dessert. Enkel och god Lucia/födelsedagsmiddag :) Och det räckte gott och väl med Jocke, brorsan och farsan som gäster. Min lägenhet är inte så stor.......
Efter ytterligare handlande och jäkt på söndagen var det skönt att få bänka sig framför TV4+ och titta på Poirot två timmar innan läggdags. Enda chansen att få pusta ut och vila......
Bakade dessutom Leilas mjuka pepparkaka som jag ska bjuda mina kollegor på idag till kaffet och det som blir över ska med till Friskis där jag ikväll ska leda mitt Tomterace :)
Det här ska nog bli en fin födelsedag iallafall! :)
fredag, december 12, 2008
Här händer allt och inget. Vi firade Lucia på jobbet igår. Ja, du läste rätt, Lucia. Det var liksom den enda dagen som funkade för alla. Vi började med en maffig och mysig grötfrukost på kontoret. Risgröt och skinkmackor i ljuslågors sken ackompanjerat av ljuv julmusik. En och halv timme senare gav vi oss i kast med en tre rätters affärslunch. Och där på restaurangen satt vi till halv två då vi jäsande begav oss till kontoret igen. Detta efter en omväg till Systemet där vin inhandlades till julklappsutdelningen på måndag. Och hur kompletterar man en sådan mastig lunch om inte med lussebullar och choklad till fika :)
Jag rullade ut från kontoret vid femtiden då jag tog tuben in till Gamla Stan där Jocke väntade. Vi skulle fira min födelsedag (också den i förväg) på Bistro Ruby. Jag hade en presentcheck som legat oanvänd hela året som nu kom väl till använding. Vi strosade runt i Gamla Stan och sprang naturligtvis på en fin prylbutik med MASSOR av fina ljus, madonnor, kläder, julprydnader och annat skoj. Mina ögon tindrade och det kliade i fingrarna men NEJ, jag SKA inte köpa mer nu. Men så när vi tittade in i butikens andra vrå så hittade jag naturligtvis supersöta helgonkort så jag var ju bara tvungen att köpa ett :) Tjejjen i kassan såg dessutom väldigt bekant ut och jag kom sen på att jag sett henne på "Leilas jul" i TV4+ där hon visade hur man enkelt kan göra egna julkort. Där ser man! Hon var för övrigt en väldigt trevlig butiksinnehavare så är det nån butik ni ska besöka i Gamla Stan så är det Ting & Tangel på Österlånggatan :)
Bistro Ruby var ett mysigt, trångt men charmigt ställe med gammal jazzmusik i högtalarna och skyhöga priser!! Sån tur då att maten redan var förbetald! Däremot så var det inte helt gratis att dricka nåt till maten och jag tänkte först vara min vana trogen och ta mineralvatten men när jag sen tänkte ett varv till så beslöt jag mig för ett glas rött vin. Det var ju ändå min 35 års dag jag skulle fira och det är väl själva tusan att jag inte skulle ha råd med ett glas rött!! Så vin fick det bli!
Vi åt och njöt och kom därifrån en dryg timme senare. En helt lagom och mysig kväll tillsammans ute för en gångs skull :)
I helgen blir det riktigt luciafirande, bullbak och julklappsinslagning och på måndag ska jag fira min födelsedag på riktigt med att leda Tomteracet på Friskis. Passar mig alldeles utmärkt. Jag är inte så mycket för att bjuda hem folk och festa, då bjuder jag hellre på glögg och ett roligt träningspass ute :) Men sån e jag!
Och snart är det julafton!
onsdag, december 10, 2008
tisdag, december 09, 2008
Jag har alltid hål på mina strumpor. Fattar inte hur det går till. Det spelar liksom ingen roll om jag köper ett par spiltternya, efter två dagar och en tvätt (i bästa fall) så kan man ge sig på att ett litet litet hål tittar fram vid en av tårna. Ja, jag klipper mina tånaglar.......
Detta gäller ALLA typer av sockor och strumpor. Från tunnaste strumpyxan till grövsta raggsockan. Det spelar ingen roll vilket, jag får ALLTID hål.
Lika bra att ge upp snart. Det här bli dyrt i längden. Från och med idag kommer jag köra Don Johnson style, barfota i skorna!
måndag, december 08, 2008
....vad jag önskar mig i julklapp.
Men i år har jag några idéer faktiskt. Vackra sockerkaksformar eller denna fina kreation från http://www.countrystyle.se, en supersöt mjölshaker skulle passa finfint :)
Vackra kors i alla former är också ett hett tips. Jag är inte religiös men religiösa symboler av alla slag (kors, madonnor, änglar mm) får mig att bli alldeles salig!
fredag, december 05, 2008
Om mindre än en månad är det tid att återblicka på året som varit, summera och blicka framåt. Men jag tänkte tjuvstarta lite redan nu. Jag känner mig nämligen splittrad. Delad i tu, splittrad i två Suss.
Det tunga bagaget har jag med mig sen långt tillbaka men förra året kan man säga att bägaren började rinna över lite. Obearbetade tankar och händelser sen förra våren, stressen inför USA resan med flygskräck och allt och sen slutligen min egen finansiella kris som pågick en bra bit in på detta året. Allt detta samlades till en klump och har sen dess följt mig under 2008, påverkat mig mentalt i många avseenden.
Paradoxalt nog är dock 2008 det år som jag utmanat mig själv mest och verkligen bevisat för mig själv och andra vad jag kan åstadkomma.
De stora milstolparna är bl a:
- Utbildningen till Friskisledare. Totalt åtta dagar ensam med helt främmande människor, tolvtimmarsdagar med tre-fyra pass/dag och en massa teori.
- Nordic Military training prov pass den 10 november kl. 06,15. Ett fysiskt och mentalt påfrestande pass där jag upptäckte hur mycket jag och min kropp egentligen är kapabel till.
- Pratade i radio i våras då jag fick önska en låt på Morgonpasset i P3. JAG som får hjärtklappning och blackout så fort jag ska prata inför andra och nu gjorde jag det på riksäckande radio i direktsändning!! För mig var det en prestation.
- Jag jobbar nu ideellt som uteledare på Friskis två dagar i veckan. Jag tränar både stavgångare och joggare och förhoppningsvis tillför jag dom någon form av peppning, uppbackning och bra ledarskap.
- Jag har vågat och utmanat mig själv fysiskt och mentalt i träningsväg. Har börjat med yoga, lagt mer krut på löpningen och upptäckt att styrketräning ute i natur är roligare än gym.
Men trots detta så mår jag mentalt inte riktigt lika bra. Nej, jag är inte på bristningsgränsen och jag är inte galen men mitt självförtroende skrapar snart i botten.
Trots att jag försöker intala mig själv att jag duger som jag är så är det precis som ett andra jag hela tiden lurar bakom ena örat på mig och viskar om hur usel jag är, att jag inte klarar av det ena eller andra och att jag bara är en korkad dum brud.
Jag vill tysta ner den rösten (nej jag hör inte röster men ni förstår vad jag menar), jag vill styrka mitt självförtroende och min självbild.
Men hur???
2009 ska vigas åt min mentala och själsliga hälsa. Motion är viktigt och likaså utmaningar men mer jag måste fokusera mer på mitt JAG, mitt EGO. Jag som person. Vem är jag egentligen och vad vill jag med mitt liv?
torsdag, december 04, 2008
Alltså, jag har gått in och ut i affärer i flera dagar nu för att hitta en topp eller tunika att ha på mig på julfesten/julafton. Det finns inget jag vill ha.
Jo, den där broderade blusen från Odd Molly för 1499:- vill jag ha.......eller den där fina broderade blusen från Bondelid för endast 699:-.
Idag fick jag nog. Jag fyller 35 om ett par veckor. Klart att jag ska köpa mig en fin present.
Nej, det blev inte Odd Molly, men däremot en superfin tunika märke Bondelid. Blå/grå nyans, folkoreinspirerad och passar fint till kanske röda strumpbyxor eller tomtegrå för den delen.
Jag bjöd mig själv på 699:-.
Det svider i plånboken men de flesta julklapparna är redan inhandlade och klara för i år och alla räkningar är betalda.
Jag tar mig råd :)
Jag kommer se ut som Lilla My på julafton, bara så ni vet :)
onsdag, december 03, 2008
Åh, det liksom flödar i mina ådror. Igår kväll slog jag upp mina kursböcker och kollade igenom de fem uppgifter jag ska lösa till mitten av januari. Det är speciellt en uppgift som är så intressant att jag bara vill sätta mig ner NU och försöka lösa den på bästa sätt. Jag läser varje dag och gör anteckningar, funderar och går vidare, om det är nåt jag kan så är det att fundera, skriva och läsa!! :) Om jag bara kan koncentrera mig dvs......
Jag är så dålig på att ta fram mina bästa sidor, hittar bara fel hela tiden men när jag ser tillbaka på allt jag gjort så har jag genom åren, från skoltiden och framåt mestadels bara fått bra beröm för det jag skrivit. Jag fick MVG på min B-uppsats i religionshistoria (om den svenska folktron och dess relation till kyrkan under renässansen) och även på mitt mastodontjobb om Sveriges kristnande för ett par år sedan. Ändå så tycker jag att jag är usel, dålig och en trist skribent.
Ok, jag är inte författare men däremot en jäkel på att skriva uppsatser och essäer. (om jag får skriva om ett ämne som intresserar mig dvs)
Jag måste sträcka på mig oftare och ta åt mig äran. Jag är ju värd det!!
Nu har jag fem veckor på mig att plöja igenom resterande material och skriva 15 sidor om det medeltida livet i Norden och Europa.
Och jag ger mig sjutton på att jag ska klara av det!! :)
tisdag, december 02, 2008
På lördag ska vi fixa detta smarriga recept :)
(recept.nu)
Ingredienser
100 g ljus mjölkchoklad
1 block (250 g) nougat
1 burk (350 g) nutella
1 l cornflakes
300 g mörk kvalitetschoklad 70 %
Gör så här
1. Hacka den ljusa mjölkchokladen och smält den tillsammans med tärnad nougat och nutella i ett vattenbad (i en stor skål över en kastrull med kokande vatten). Ta av skålen från värmen.
2. Vänd försiktigt ner cornflakes i chokladblandningen.
3. Häll ut detta i en liten rektangulär form, 26 x 13 cm klädd med bakplåtspapper. Packa försiktigt ihop smeten så att inga lufthål uppstår.
4. Låt stelna i kylen och skär kakan i 2 x 4 cm breda bars/bitar.
5. Finhacka den mörka chokladen. Smält 1/3 av den i ett vattenbad, tag av skålen från värmen och rör i resten av chokladen tills allt smält. Låt svalna under omrörning till cirka 28 grader.
6. Doppa bitarna i choklad, gärna med hjälp av en gaffel. Låt dem rinna av på ett galler (med bakplåtspapper under).
...så skulle det snöa i december. Just nu öser regnet ner i Stockholm. Det har regnat HELA dagen.
Inte mycket nytt har hänt sen sista inlägget. Ledde mitt stavcross pass igår kväll och kom hem sent. Ikväll ska båda missar vaccineras men jag räknar ändå med att vara hemma till halv åtta. Vill få lite tid över att njuta av mina fina ljus.
Har letat tunika att ha på julfesten på fredag. Hittade en från Odd Molly....endast 1200:-.....suck.
Men fin var den. Bondelid hade även några fina överdelar men då landar priset på 700:-, lite för saftigt det också för min plånbok.
Och på torsdag ska jag delta i en chatt om den medeltida kyrkan. Jag längtar redan nu!!
måndag, december 01, 2008
Ljusstakarna är på plats, julstjärnan är upphängd och lyser, julgardinerna är uppe och julstämningen lägger sig om en mjukt täcke över lägenheten.
Nästa helg ska Jocke och jag baka och fixa julgodis och en sväng till IKEA måste klämmas in. Ett nyanlänt paket från CDON ligger hos ICA just nu med ny julmusik och idag ska kronljus och tändstickor inhandlas.
Jag ÄLSKAR december!! :)
fredag, november 28, 2008
Första advent på söndag!! Hjälp! Jag har inte en hunnit tänka på ljusstakar, tomtar eller annat pynt. Men jag älskar julen och ALLT ska upp i år igen.
Imorgon är årets första julbord inbokat, dagskryssning med Friskisgänget till Åland. Planerar att äta en massa god mat och shoppa både vin och choklad.
Nästa fredag, JulREA på Börsen med jobbet och sen blir det Tomterace med Friskis den 15:e.
Julgodis ska lagas, de sista julklapparna inhandlas och granen ska pyntas. Lussebullar ska bakas och kanske även ett och annat julbröd.
Julstress är kul stress. Om man gör det på rätt sätt. Dessutom har man ju faktiskt nånting riktigt trevligt att se fram emot i slutändan, eller hur?
There, I said it!
"Jag har aldrig gillat dig". Var det så jäkla svårt? Nä, orden bara rullade ur munnen på mig, dom har länge legat bak i munnnen och väntat. Nu kom dom, som en babyspya.
Jag vet att folk i närheten tyckte det var onödigt, "och hur kan man säga nåt sånt??".
Ja, hur kan man? Pröva, öppna munnnen och säg det.
Jag känner mig lättat nu efteråt. Jag behövde säga det. Få det ur mig.
För jag gillar verkligen inte just den här personen. En som ljuger, snokar och ger sken av att vara så jävla omtänksam och trevlig kan jag inte gilla. Så är det bara.
Eller ska jag spela ett spel? Lägga locket på? För det är väl så vi gör här i jävla tönt Sverige??
Visst, jag får säkert nån skit för det här sen. Men so what? Varför, VARFÖR ska man behöva gå med sin ilska utan att få utlopp för det?
Visst man behöver inte vara elak men det här har pågått i åtta år. Jag har byggt upp en viss frustration som bara blir större och större. Den måste få utlopp förr eller senare. Begär inte att jag ska svälja klumpen och gå vidare. Tumören växer ALLTID.
Nu är det som det är. Jag kan inte backa tiden och få det ogjort. Jag vill heller inte ha det ogjort. Jag har velat säga detta hur länge som helst och nu bubblade det upp.
Något att fundera på och ta lärdom av kanske?
tisdag, november 25, 2008
Stormen som drog in över Upplandskusten i söndagsnatt resulterade i snökaos i Roslagen.
Med följd av att ALLA bussar drogs in.
Jag följde trafiknyheterna på både TV och internet igår morse när jag klev upp och ett tag så såg det faktiskt ut som att Rimbobussen skulle gå men på väg ner till buss stationen mötte jag en kvinna som sa att det var helt meningslöst att vänta. Det skulle inte komma någon buss....alls.
så jag vände hem, kokade kaffe, bänkade mig i soffan framför morgonnyheterna och följde trafikläget under en timme. När klockan slog 08,15 meddelades det att alla bussar i Roslagen fortfarande var indragna och det var ovisst när de skulle börja rulla igen. Samtidigt meddelande SMHI att mer snö var på väg in över Upplandskusten.
Det var bara att retirera. Jag var insnöad och jag skulle inte komma till jobbet, punkt slut. Det blev att jobba hemma istället.
Men, jag ska inte klaga för ute föll stora fina flingor och allt var sådär fint och juligt vitt. Både köksfönstret och vardagsrumsfönstret var totalt insnöat vilket adderade till vinterkänslan.
Båda katter var väldigt konfunderade över varför matte gått och kommit tillbaka så snabbt men insåg sen att det skulle bli en heldag extra med matte och båda somnade snart nöjda på sina favoritställen. Själv startade jag igång datorn, tog hand om några jobbärenden som jag kunde fixa hemifrån, svara i telefon och kokade sen en stor kopp thé och slog upp mina kursböcker.
Aaah, en heldag extra att läsa!! Klassisk musik, rykande hett thé och ca 30 sidor Europas medeltid...ahhhh! Kunde inte bli bättre :)
Dessutom förblev alla bussar inställda under hela dagen......
På kvällen skulle jag leda ett stavcrosspass på Friskis men jag räknade inte med att någon skulle komma. Trots att vindarna hade mojnat och endast stora vita flingor föll.
Det kom en. Jippi! Eftersom hon även tränar jogg med mig beslutade vi två oss för att lämna stavarna och springa i snön istället. Det blev en väldigt uppfriskande timme ute i snöfall och djupsnö och halka men helt superskön träning.
Glad och nöjd återvände jag hem, åt min ugnsbakade lax och kröp sen ner i sängen för att läsa lite mer innan jag släckte.
Det råder fortfarande visst snökaos i Roslagen men idag kom det iaf en buss, även om dom inte höll tidtabellen. Återstår att se nu om jag även kan ta mig hem ikväll.
Jag hoppas verkligen eftersom jag planerat att vaccinera båda missar ikväll då veterinären har kvällsdrop-in till kl. 19.
Ibland är livet lite crazy helt enkelt :)
fredag, november 21, 2008
Men här antar jag Linneas utmaning och skriver sju saker om mig själv :)
1. Jag älskar att titta på månen och stjärnhimlen. Kan stanna upp vart som helst och betrakta.
2. Jag var en riktig soffpotatis som ung, orkade inte ens promenera.
3. Jag har pratat med hypnotisören Paul McKenna i telefon.
4. Calle Norlén bad mig hämta ut hans jacka från garderoben på Patricia en kväll när han stötte på min bästis Magnus. Ganska så fräckt med tanke på att man var tvungen att betala avgift när man hämtade ut kläderna!!
5. Jag har aldrig solat solarium
6. Jag har stått i publiken på Top of the Pops på BBC i London. (90-talet!!)
7. Jag har nästan fått en snyting av Jonas Gardell. Inte med meningen dock. Han stod och pratade med Mark på Kulturhuset när jag råkade gå förbi. Som ni alla vet gestikulerar Jonas ganska yvigt och han slängde ut sin arm i samma stund som jag gick förbi........
När min kompis Micke några år senare träffade Gardell berättade han detta för honom varvid Jonas skämtsamt bad honom hälsa till mig att "Nästa gång får hon en riktig snyting!"
torsdag, november 20, 2008
onsdag, november 19, 2008
Jag brukar alltid lyssna på P1 när jag äter frukost. Mest för att jag har tröttnat på poppig stressmusik och hypade programledare, speciellt på morgonen. Jag vill vakna och äta i lugn och ro. Varje morgon kl. 06,50 sänds ett lite tänkvärt inlägg kallat "Tankar för dagen" där kända och mindre kända journalister, författare, politiker m fl gör små funderingar över livet och vår vardag. Dagens tanke var så himla bra så jag kände mig tvungen att blogga om den.
Hur mycket ska vi egentligen ta för oss i samhället? Den kvinnliga prästen som funderade kring detta berättade om en händelse hon varit med om en regnig söndag eftermiddag, här i vårt land, det fina Sverige. Hon stod med ett gäng andra medborgare och väntade på en buss som aldrig kom. Till slut tröttnade några och ringde taxi. De gick iväg till en närliggande parkeingsplats för att invänta bilarna. En liten stund senare tröttnade öven några till som då går upp på vägen och möter de taxibilar som just blivit bokade. Vad händer, jo, de hoppar in i bilarna och kvar står beställarna på parkeringen. Ta för dig Svensson!
Nu frågar vår präst här om nån kan tänka sig att dela på en taxi. Javisst, två personer nappar och de kliver in i en bil. Nästan framme vid slutdestinationen hoppar helt plötsligt den ena personen ur bilen utan ett ord och strax där efter lämnar även den andra passageraren bilen med orden "Du tar väl notan va?", stänger dörren och sticker iväg. Ta för dig Svensson!
Vi är inte längre de varma, omtänksamma och pålitliga svenskarna längre. Vi bjuder inte, frågar inte, vi TAR FÖR OSS. Det verkar vara den nya normen att leva efter.
Men är det verkligen i ett sånt samhälle vi vill leva? Är det verkligen så vi vill att våra barn ska växa upp?
Roffa åt dig, se till att du får men ingen annan. Det handlar inte längre om att köa till bussen längre, vi ställer oss i klunga, försöker smita före andra och helst, om det gick (och även om det inte går) så borde man väl kunna kliva på bussen två och två, eller hur? För viktigast är att JAG får sitta, sen skiter jag i resten. Viktigast är att JAG kommer undan, att JAG slipper betala, att JAG får det allra bästa.
Nu ställer jag samma fråga som den kvinliga prästen imorse. Vad händer i en krissituation? Hur kommer denna "Ta för dig" mentalitet fungera då? Vem kan man egentligen lita på att dom kommer hjälpa dig i en krissituation?? När vi redan idag lämnar påkörda människor liggande på vägen utan att stanna?
Fundera på det en stund nu.
måndag, november 17, 2008
Oj, så jäkla svårt. Jag har har ett förtroende problem med folk. Har skitsvårt att lita på folk, faktiskt. Kanske har det att göra med att jag blivit lurad så många gånger, kanske har det att göra med att folk kan vara så genomfalska och rent av idiotiska som ligger bakom. Men jag har verkligen svårt att lita på många.
Man säger en sak och menar en annan.
Jag känner en som ler med munnen men inte med ögonen. Det syns direkt om den personen menar det den säger.
Andra pladdrar på i 180 men lyssnar inte ens på vad jag har att säga. Skulle du lita på en sån människa? Nä, trodde väl det. Inte jag heller.
Sen finns det dom som inte kan fråga rakt ut utan ska prata lent och luddigt runt omkring, fråga, höra sig för, låtsas att det inte finns någon egentlig mening bakom frågorna. Bara bra att veta liksom.......mmmm visst, visst.
Det finns två personen just nu som får det att klia under huden på mig. Pratar så brett och vitt och ska vara såååå trevliga och hjälpsamma fast man vet, man VET att det bara är skådespel.
Tyvärr, ni kan snacka hur mycket ni vill men jag litar iallafall inte på er. Aldrig nånsin. Det har ni själva sett till. Så jävla jobbigt att behöva träffa er varje dag bara.......
fredag, november 14, 2008
Jag försöker verkligen vara en god medmänniska men ibland tryter även mina krafter. Irritationen växer och det är svårt att hålla inne alla elakheter man vill kläcka ur sig. Ändå så håller jag inne på typ 98% av allt jag egentligen skulle vilja ha sagt. Kanske lika bra det eftersom jag förmodligen annars skulle råka väldigt illa ut.
Idag är jag fruktansvärt trött och seg och längtar efter att få bädda ner mig under en varm filt framför Tv´n. Det är också just det jag planerar att göra.......efter att jag har tränat.
Egentligen borde jag ta ut några av mina sparade semesterdagar men jag e snål och vill spara till senare. Dumt? Ja, kanske det men så funkar jag. Dumsnål o dumdryg.
torsdag, november 13, 2008
http://www.aftonbladet.se/wendela/article3763956.ab
Precis det jag alltid tänkt och tyckt!
Folk fattar inte vilken öm jäkla tå de trampar på ibland.
Allting är inte så jävla självklart jämt.
Att det ska vara så trögt att komma igång igen med ett nytt Moment. Måste, måste, måste börja läsa om feodalismen nu. Jag vill ju men tröttheten tar överhanden. Men OK, jag gör ett försök ikväll. Jag har tom boken med mig till jobbet idag så jag har ingen ursäkt att inte läsa på bussen hem, eller hur? Eller jo. Deckaren jag läser just nu. Den är allt för spännande........ :)
Träningsvärken håller i sig än men börjar sakta avta, men det går verkligen SAKTA. Jag har fortfarande problem med att gå nerför trappor och backar och sitter jag för länge så är det knappt att jag kan resa mig upp igen. Hehe, but it was ALL worth it!!
En liten röst inom mig viskar hela tiden att jag nog ändå borde anmäla mig till campen som börjar nästa vecka men mitt sunda förnuft tar över. Ja, jag vill och ja, jag ska men inte nu. Så många gånger jag har tagit mig vatten över huvet och bokat upp mig på fler saker än jag kan hantera samtidigt och så många gånger som allting runnit ut i sanden och jag har stressat sönder mig själv. Nej, nu tar jag ansvar för mig själv. En sak i taget. Jag bygger upp, en sten i taget och när jag är redo, DÅ kör jag så det ryker!! :)
men jag börjar ikväll med att åka hem och steka pannkakor åt min sjuka pojkvän, sen läsa det som måste läsas för att sen lägga mig inte alltför sent.
Imorgon är det fredag och inplanerad träning. Jympa, löpträning eller annat? Jag gör det jag känner för helt enkelt :)
onsdag, november 12, 2008
Nyss hemkommen från Friskis kan jag konstatera att jag faktiskt lyckades, med smärta i benen, jogga runt 5 km och köra tre styrkestationer med min grupp. Fem pers kom ikväll och det var mitt jobb att ge dom bra träning.
Jag envisas med att de ska tänka sig sjävla som "löpare", oavsett hur sakta eller fort de springer. Det är min bestämda åsikt att det är där man måste börja om man ska kunna ta sig själv och sin löpträning på allvar. Dom kommer varje vecka och levererar, svetten sprutar, andningen är ansträngd, men dom GÖR det. Trots detta så verkar dom inte vilja sätta sig in i rollen som löpare. Och visst, bilden av en löpare är väl oftast marathon eller långdistanslöparen som springer milen på 40 min eller mindre och ser sådär avslappnat cool ut. Men vad tusan, de som springer 5 km och ger järnet, kämpar sig uppför backarna och kanske måste stanna till och pusta en liten stund, vad är dom då? Motionärer? javisst, det kan man väl säga, men dom befinner sig likväl ute i löparspåret precis som alla andra. Alltså, dom är löpare :) Och jag kommer fortsätta mala detta för min grupp. Dessa 5 km vi avverkar är deras marathon, deras lopp, deras mål.
Och att se dom utvecklas och förbättras ger mig bara mer styrka och positiv energi.
För en dag kommer dom också springa en mil, två mil, tre mil, ja kanske ett helt marathon och dom har varit löpare all the way!! :)
Två dagar senare och jag kan fortfarande inte gå ordentligt :) Men vetskapen om att
a) smärtan går över och
b) jag har jobbat med kroppen på ett positivt sätt gör att jag står ut med smärtan.
Jag kan ta det.
Ikväll ska jag leda ett baspass joggcross på Friskis igen. Jag kan fortfarande inte springa men leda ska jag. Det bara måste gå. Jag tänker inte och vill inte svika mina motionärer nu. Dom kämpar på sin nivå och dom gör det så himla bra!! Vecka efter vecka joggar dom ca 5 km och tränar styrka på vägen och dom ger inte upp.
Det är från deras kämpaglöd som jag delvis hämtar min styrka att klara av mina mål. Kan dom så kan jag. Mitt pass är deras Nordic Military training. Det är skitjobbigt, mjölksyra i benen och uppförsbackarna är en utmaning. Men vi gör det tillsammans. Och dom gör framsteg. Men framförallt, dom kommer tillbaka vecka efter vecka. Jag ger dom redskapen och kunskap om hur de ska använda dom och sen är det upp till dom att göra det bästa av det. Jag ställer inga krav utan ger dom pepp, goda råd och förhoppningsvis en massa positiv energi.
Så ikväll ska jag bita ihop, värma upp ordentligt innan passet och se till att ge dessa människor ännu ett kvalitativt träningspass.
Together we can do it!! :)
tisdag, november 11, 2008
Det var länge sen jag hade träningsvärk. Alltså, RIKTIG träningsvärk. Men idag kan jag summera mina lårmuskler med ett enda ord, SMÄRTA.
Jag går som en nyfödd kalv, vinglar hit och dit på ostadiga ben. Kan inte gå nerför trappor, kan definitivt inte gå i nerförsbacke och sätter jag mig ner så kommer jag knappt upp igen. (ni kan själva räkna ut hur det är att gå på toa)
Ändå funderar jag på att testa Nordic Military training igen. Men inte nu. Nästa camp börjar på måndag och kör på i sex veckor framöver fram till jul. Men det blir utan Suss. Men framåt våren tänkte jag däremot ge mig på utmaningen igen. Först ska jag landa i mig själv och ägna mig åt varierad träning i alla former.
Samtidigt kan jag inget annat än att bara hålla med de röster som under senaste dygnet sagt att jag måste vara galen som gav mig i kast med denna typ av träning.
Javisst, lite galen är jag nog men det är väl det som krävs för att man ska våga ta klivet och pröva på nya saker.
Det är ok att vara galen, blandat med en liten guntta sunt förnuft. Det finns ju faktiskt gränser för vad jag skulle göra men det är långt kvar dit än :)
måndag, november 10, 2008
ÄNTLIGEN är jag färdig med mina två essäer. Tack vare Jockes Oslo resa så fick jag massor med tid över till mig själv och kunde skriva klart allt. Igår eftermiddag skickade jag iväg hela paketet. En vecka försenad men man kan ju inte alltid vara perfekt, eller hur? ;)
Sen blev det tidigt i säng, närmare bestämt kl. 21,00. Väckarklockan stod på ringning kl 04,00. Uppstigning, påklädning, stadig frukost och sen bussen till stan kl. 5.
Varför detta kan man fråga sig.
Jo, imorse deltog jag i mitt livs första pass på Nordic Military training!!
Det var ett gratis "prova på" pass som MarathonMia och jag hade anmält oss till. 06,15 stod vi uppställda tillsammans med ca 60 andra glada entusiaster. Vi började med att värma upp med löpning sen gick vi över till att hoppa fram och tillbaka över ett ler- och vattenfyllt dike. Redan på första hoppet snavade jag och plumsade i med ena foten *splatt* och jag hade lera upp till knät. Vi hoppade vidare, ledarna peppade oss att öka farten och det var banne mig ingen lek!! Sen avslutade vi med plankan och armhävningar, sådärja, då var även tröjarmarna leriga.
Vi fortsatte så löpningen fram till en backe där vi skulle hoppa grodhopp, gå med anksteg och utfall nerför, sen springa över en lerig gräsplätt för att avsluta varvet med att springa uppför en lika lerig backe och kliva över ett räcke. Sen upprepades samma procedur igen typ 8 varv eller mer. Så ner på marken igen i plankan och kålmasken. Nu började mjölksyran kännas i benen. Vi sprang vidare fram till en sankmark där vi gjorde allt från vanliga upphopp, utfall med hopp, armhävningar (vi var tvugna att gå på alla fyra för att ställa oss i position och gjorde vi fel fick vi göra om allt!!), vi låg ner på marken och jobbade med mage och avslutade sen med att rulla runt helt.......i plaskblöt gräsmatta. Sen vidare till en närliggande bäck där vi fick köra armhävningar med händerna i det iskalla vattnet och dessutom nedåtlut!!
När vi sen i två lag skulle tävla om att komma först tillbaka till idrottsplatsen så höll jag på att gå sönder. Jag har ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG upplevt så mycket mjölksyra i mina ben NÅNSIN. Det gick bara inte att lyfta benen men jag sprang ändå. Jag ville stanna men fick inte. Folk omkring mig peppade, ropade att jag var stark och att jag kunde, tårarna sprutade och elefantbenen värkte men jag fortsatte. Men till slut gick det bara inte längre, då kom en lite tjej och sprang före mig och bad mig hoppa upp på hennes rygg och jag kände mig helt orkes och viljelös och gjorde som hon sa. Det gick dock inte så fort så jag bad henne släppa ner mig och jag gjorde ett nytt försök att springa, jag kände flera händer som tryckte på mig i ryggen och röster som ropade åt mig att fortsätta, du e stark, du kan, ge inte upp och benen sprang. På nåt jäkla konstigt sätt så sprang dom. Väl framme på planen blev det ca 30 upphopp till innna vi tackade för oss och fick pusta ut. Jag var så skakig i kroppen att jag förmodligen hade ramlat omkull om nån hade puttat på mig. Det kom fram tjejjer och småpratade och var supertrevliga, jag antar att det var några av dom som puttat mig i ryggen under slutspurten :) Vilken känsla, det går inte att beskriva hur härligt det kändes att ha alla dessa händer i ryggen, folk som gjorde allt för att jag skulle orka bara lite till. Jag fick aldrig en chans att tacka dom trist nog.
Efter bästa duschen nånsin tog Mia o jag vårt superblöta pick och pack och åkte till jobbet där vi intog vår andra frukost för dagen :)
Jag har skitont i benen men konstigt nog inte trött för övrigt. Misstänker att den värsta träningsvärken kommer imorrn :)
Fan, jag klarade ett pass Military training!! Smärta förenat med glädje och gemenskap, jag kan inte beskriva det på nåt annat sätt.
självklart ska jag testa igen och kanske till våren finner jag tid att hoppa på ett sexveckors camp.
Men nu ligger jag lågt ett tag :) Behöver finna tid för själen också......
fredag, november 07, 2008
Det började med att ansiktet domnade bort. Sen började hjärtat slå i 180. När jag ställde mig upp kom paniken. Jag kommer att dö. Det är hjärtat, vad fan gör jag nu? Sök upp någon, du kan inte svimma ensam här.....
Stötte på Ernesto, nu var paniken stor. Han bad mig sätta mig ner och jag lydde. Försökte andas lugnt och stilla men blev inte av med rädslan för att dö. Och så kom två vågor efter varandra då jag kände att nu, precis nu svimmar jag. Catch me if I fall......
10 minuter senare hade jag lugnat ner mig, attacken hade gått över och istället skakade jag och frös i hela kroppen.
Under de senaste 10 åren har jag haft ett par mindre attacker som snabbt gått över med fokus, andning och frisk luft. Men ingen som varit så stor som denna....
Fan. Jag vet att jag har mkt i huvet just nu och livet kunde vara bättre än vad det är men så jävla hemskt som det var för 10 år sen är det fan inte. Så varför får jag en attack igen då?
Jag tänker åka hem, bädda ner mig. Vila, sova ut, promenera och fundera på vad jag kan göra åt detta.
För jag vägrar låta mig falla lika djupt igen.
torsdag, november 06, 2008
En timme yoga och sen världens godaste vegetariska buffé på Ulriksdals slottsträdgård. Solen skiner och luften är klar. Jag känner mig lugn och harmonisk, mätt och belåten.
Ser fram emot kvällen som ska spenderas med näsan i böcker och framför wordprogrammet på datorn. Nu ska här skapas! :)
Helgen får jag helt för mig själv eftersom Jocke ska till Oslo. Efter stök och disk ska jag bara njuta av ensamheten en stund, laga Leilas amerikanska pancakes, dricka thé, lyssna på skön musik och krypa upp i soffan och läsa.
Asta blir dag för dag mer och mer gosig och söt. Hon kissar inte längre lika ofta i sängen. Bara hon får vara med matte så är hon nöjd. Tiger är fortfarande avis och sur men det har blivit mkt bättre dock. Skönt att se att vår lilla nykomling faktiskt funnit sig tillrätta i lägenheten. Hon sover med mig på nätterna utan problem (förutom i lördags då hon av nån anledning blev sur på Jocke och kissade på honom!!) och varje morgon när klockan ringer är hon först upp och mjauar till matte att "nu e det dags att gå upp".
Tiger och Asta är verkligen mina två ögonstenar :)
onsdag, november 05, 2008
Det känns bra att få uppleva den historiska milstolpen när USA fick en afroamerikansk president. Go Obama!!
Nu hoppas jag att detta bara är början på att fler invånare av icke europeiskt ursprung blir presidenter. Vad sägs om en president med ursprung Navajo?
Men framförallt hoppas jag på att Obama blir den president vi alla har saknat under många år.
Är han vår räddare i nöden?
Det återstår att se. Jag hoppas verkligen har får en chans att bevisa det.
tisdag, november 04, 2008
- Sluta jobbet kl. 17,00
- Åka hem
- Springa ca 30 min......ändrade planer, vaccinerade mig just för influensa o snälla doktorn avrådde mig från att träna idag.
- Duscha.....det går också bort nu när jag inte ska träna :)
- Laga middag. Ruccola, gurka, tomat, kikärter, makrill, ägg och quinoa
- Fixa thé, tända ljus
- Skriva klart mina essäer
- Bädda ner mig och läsa "Män som hatar kvinnor"
Så nu vill det till att jag fokuserar och koncentrerar mig till 1000 %.
måndag, november 03, 2008
Att människan är instabil visste vi sen länge men när jag i fredags blev hotad med stryk så tyckte jag att gränsen var nådd. Det hela handlade om en helt vanlig skräpkorg. Tydligen hålls den väldigt kär och ingen annan får kasta sina skitiga sopor i den. Att då konstatera att en sopkorg är till för att slänga sopor var i det här fallet förenat med ren idioti. Det var ett sånt dumt påstående att jag uppenbarligen förtjänade stryk.
Fattar ni vad vi lever med måndag-fredag, vecka ut och vecka in.
Men jag har ett hett tips till personen med sin kära sopkorg. Använd den till att slänga all skit som kommer ur munnen din så kan vi alla få en renare närmiljö att vistas i....
Punkt slut.
fredag, oktober 31, 2008
Jag skulle ge nästan vad som helst för att få vara i San Fransisco idag och fira Halloween!! Maya är en fanatiker när det gäller högtiden så hon är den ultimata personen att fira med :)
Så vad händer idag då? Hur ska det firas? Ja, först blir det jobb till kl. 13 och sen raka vägen hem. Jogg 40 min, fika och sen till affären. Det ska handlas godis, godis och godis :)
Jag hoppas på regn och starka vindar ikväll då vi ska mysa framför TV´n med några skräckisar.
Och för att komma i rätt stämning så bjuder jag här på några klipp ur en av världens mest läskigaste skräckfilm......så håll i hatten!!
torsdag, oktober 30, 2008
Mina spända käkar har äntligen släppt sitt grepp (nästan iaf) och jag mår mycket bättre nu. Tacka indierna för yoga!! :)
Det är verkligen superkallt ute nu. Tidningarna lovar snö och halka. Visst, visst, bara det inte kommer hit så ;)
Siddubarra = används i åländskan i olika situationer, antingen uppskattande om någon gjort nåt överraskande bra, eller mer ironiskt bekräftande ifall nåt gick som förväntat åt skogen, eller i alla tänkbara varianter, exempelvis som hälsningsfras om man inte sett någon som man anser är en trevlig person på länge.
Siddubarra, haddu köpi Volvofarmare? = om man på ett lätt uppskattande sätt vill fråga/belysa vilket bra köp man tycker någon gjort ifall den köpt en Volvo av kombimodell sedan man sågs sist.
Inatt drömde jag IGEN att jag hade ett barn. Världens sötaste och hon/han var bara min :) För att citera Björn Ranelid, "jag bar mitt barn som min sista droppe vatten".
Ja, jag fattar vad kroppen försöker säga.
Vaknade imorse och befann mig i dvala. Halsen hade svullnat upp och ögonen gick bara inte att öppna. Asta mjauade på och trampade oroligt bredvid sängen, hon ville ha mat, och helst på en gång. Jag släpade min trötta kropp till badrummet och kände efter hur jag egentligen mådde. Ja, jag kan väl konstatera att jag har tränat en del på sista tiden men det var ju inför loppet i söndags. Men det är inte bara träningen som gjort mig trött. Många tankar far runt i huvet ständigt och pockar på uppmärksamhet, jobbet är skittråkigt just nu och jag längtar bort till nånting nytt.
Jag vill skriva färdigt mina essäer jag har på G men när jag väl har tid att sätta mig ner är jag så trött och okoncentrerad att jag har svårt att fokusera. Ska göra ett nytt försök i helgen som kommer och hoppas på det bästa.
För övrigt är det Halloween imorrn och jag tänker ladda med godis och skräckfilm :) Ska även hänga upp min fina skelettdam jag köpte i San Fran förra året. Och så tända kranium ljuset förstås ;)
Joggpasset igår gick bra. Jag tror jag slog deltagarrekord faktiskt. 5 glada joggare!! :) Det var kallt och ruggigt ute men dom kämpade på och gjorde ett kanonbra jobb! Dryga 5 km blev det totalt. Jag blir alltid glad när jag får höra hur de själva upptäcker hur de utvecklas från vecka till vecka och jag försöker peppa och komma med tips så mkt jag kan.
Men mitt första fokus nu blir att hålla mig frisk, vila ut ordentligt och få mina spända käkar att slappna av och sluta gnissla tänder.
Det blir yoga på lunchen.
onsdag, oktober 29, 2008
Pga tandgnisslning på nätterna går jag nu med stela käkar och huvudvärk hela dagarna.
För mkt stress? Understimulerad? Uttråkad? Jag vet inte vad orsaken är men skitjobbigt är det iallafall.
Har legat lågt med träningen hittils men ikväll ska jag leda ett jogg pass. Om ingen kommer tar jag en kort sväng själv, en återhämtningsjogg ca 30 min och sen styr jag stegen direkt hem för middag, soffa och vila.
Hela kvällen igår gick åt till städ. Tvättstugan, handla, laga mat, cykla ner till jympan och informera om mina träna ute pass för nya motionärer och slutligen ta hand om disken som legat sen förra veckan.
Jag åt middag strax efter 21.
Man kan säga att det är ganska mycket just nu.
tisdag, oktober 28, 2008
Jag som trodde jag var sist in.......så hamnade jag i själva verket på 28:e plats av 37 på Fun Run loppet i söndags :)
Min tid?
1,04,34. Jag slog tjejmilen tiden förra året med två minuter. Inte illa :)
Men jag vet att jag kan bättre. Jan KAN springa milen på en timme. Förutsatt att det inte blåser storm då förstås :)
Och så här två dagar efter loppet börjar jag känna löparglädjen återkomma sakta men säkert. Borta är stormen, den har jag glömt (!), borta är smärtan, nu e jag bara lite trött i kroppen.
Så nästa år, banne mig! SKA jag springa halvmaran!!!
måndag, oktober 27, 2008
Upp tidigt lördag morgon, närmare bestämt kl. 7......åt frukost medan solen steg över horisonten och en dryg timme senare satt jag i bilen på väg till Grisslehamn. Det var en klar och solig morgon och hela Roslagen strålade i alla sin fina höstglans. Jag ville stanna bilen vid första bästa skogsstig och springa på momangen! Men jag skulle med färjan kl. 10.
Turen över havet spenderades i den nu säsongsstängda grillbaren där det (som tur var) fortfarande var öppet för sittplatser men galet nog ingen försäljning av kaffe. Gjorde ett försök att hämta mat från cafét en våning ner men kön var alldeles för lång och långsam för att jag skulle orka stå och vänta. Så jag återgick till mitt bord och bok. När en halvtimme återstod av båtresan tog jag en tur genom taxfree shopen och köpte mig sen en räkmacka som jag intog nere i bilen i väntan på att vi skulle lägga till.
På schemat stod först hämtning av nummerlapp. Hittade förvånansvärt snabbt till arenan och eftersom det knappt var någon där så fick jag lappen på en gång. Sen mötte jag upp kusinen och fikade en timme. Kl. 14 är ju den stora fikatiden på Åland så det var knappt att vi hittade nånstans att sitta....
Styrde sen bilen mot Saltvik och hem till borsan. Lastade av, bytte om och så tog vi en kort biltur. Till middag bjöds det på fisksoppa och sen kom kusinen för att gratulera moster som fyllt 80 år. Själv var jag så himla trött men det blev ingen sömn förrän vid 12 tiden.
Vaknade sändag morgon med svullen hals, inte ont, bara svullet. Fan. Åt frukost och drack kaffe och mådde sen lite bättre. Men tröttheten bestod. Vi åkte in till stan vid 09,30 och kom fram till arenan ca 10,15. Vi stod och tittade på de marathon och halvmarathonlöpare som kom in och hejade lite på dom innan det var dags för mig att ställa mig på startlinjen.
Kl. 11 gick startskottet och vi var iväg. Det var bara 34 löpare som skulle springa milen och de flesta sprang ganska snabbt ifrån mig. Jag försökte att inte springa alltför fort i början och hittade snart mitt tempo. Bakom mig hade jag en tjej med dojjor som lät som spikskor.....jag kontemplerade ett tag på ljudet medan hon fortfarande låg bakom mig och kunde för mitt liv inte fatta vad tusan hon hade för pjuck på sig. Högklackat? Så småningom drog även hon förbi mig och jag tog rygg på tre yngre tjejjer och låg och tryckte bakom dom i 4 km. Vid första vätskekontrollen tappade jag lite fart och dom drog iväg. Själv kämpade jag mot blåsten. Den slet i mig från alla håll och värsta var det vid vattnet. Jag saktade på farten, Mia ord ekade i skallen på mig, "vad du än gör så sluta aldrig springa". Jag försökte fokusera, sjunga på en melodi, föreställde mig banan hemma, tänkte att jag nu "bara har 7 km kvar, det är ju inte ens en mil". Men till slut tog blåsten över och vann. Jag kände mig tvungen att gå. Fy tusan. Men det gick bara inte att springa i motvind. Väl i skydd med skog på båda sidor vägen trampade jag vidare, rundade konen halvvägs och vände tillbaka. Såg då att jag inte var sist trots allt. Skönt det. Jag tuggade vidare och uppför backarna. Dom gick förvånansvärt lätt att komma över men blåsten, nänä, icke. Blev tvungen att stann vid vattnet igen och gå en bit. Tuggade mig fram till vätskekontroll nr 2, bad om energidryck och tänkte att nu jävlar ska jag springa hela vägen hem. Stormen jag ta sig i häcken! Steg efter steg kände jag kraften återvända igen och jag tuffade på fram till 9 km. Då försvann kraften igen....men vaf.........ok, bara att gå en liten stund, andas, fokusera, fortsätt springa. Det var så jävla tungt. Allt jag ville nu var att komma i mål och ta skydd från vinden. Jag svängde höger och där låg arenan, bara en liten bit kvar nu, jag svängde åter igen vänster, sen höger och nu upp på löpbanan. Inte långt kvar nu. Kroppen skrek, benen skrek, lungorna skrek men jag pinade mig vidare. Nu hörde jag släkten på läktaren "kom igen, fortare, fortare, du e snart i mååål". Jag sprang, sprang och sprang, över mållinjen och genast hoppade en dam fram till mig och hängde en medalj över halsen. Jag ville bara böja mig framåt, pressa ner blod i skallen och hämta andan. Greppade en varm sportdryck och en banan, ville inte ha varken bulle eller mjölk. Fy fan va gött, jag var framme!
Efter att ha bytt kläder åt jag min banan, fick blommor och vann dessutom en ryggsäck och småpratade med kusinen. Ville egentligen bara hem och duscha och vila men först skulle det handlas.
Väl hemma fick jag i mig macka och kaffe och sen blev det tre timmar slapp innan jag skulle dra mig hemåt till Sverige igen.
Färden hem gick smidigt. Stormen hade lagt sig så det gungade knappt på havet. Båten var nästintill tom så det fanns gott om sittplatser.
Väl hemma somnade jag som en klubbad säl redan vid 22 tiden.
Nu dröjer det innan jag ska tävla igen. Vill bara njuta av träningen ett tag och vila mina stackars muskler.
Dessutom tror jag att jag håller på att bli förkyld.... :(
fredag, oktober 24, 2008
Räkningarna betalda. Det blev sammanlagt ca 15000:- den här månaden. Ska man skratta eller gråta?
Nä, nu MÅSTE Jocke och jag flytta ihop för det hår håller inte längre ekonomiskt. Vi betalar för TVÅ hushåll, TVÅ bredband, jag betalar själv för bilen, han bidrar till bensin och reparationer. Bara bilförsäkringen den här månaden gick på nästan 1700:-.....
Jag har bokat en tid för klippning idag. Nu MÅSTE jag. Jag har inte klippt håret sen i våras. Fatta. Det ser ut som en kråkbo. Mia och jag ska först åka till Adidas outlet för att kolla efter billiga löparbrallor. Sen blir det inget mer inköp det här månaden. Men bara jag kan träna så är jag glad :) Och böcker har jag tillräckligt så jag kan läsa :) Annars finns det ju alltid bibliotek.
Imorgon sticker jag till Åland. Ska hämta nummerlapp i Mariehamn på dagen, sen fika med kusinen för att efter det möta upp borsan och handla mat. Sen till stugan för middag. Ska försöka klämma in en skön promenad innan mörkret faller på.
Söndag. Upp tidigt!! Ladda med god frukost. Gröt och macka såklart! Sen in till Mariehamn igen för uppvärmning och så springa milen!! :) Jag är laddad, jag är peppad, jag vill springa NU!!
Ikväll bio med Jocke. Vi tänkte se den nya filmen om Bader-Mainhof ligan......2,5 timme! Då gäller det att den är bra!
Och glöm inte, vintertiden börjar på söndag!
torsdag, oktober 23, 2008
onsdag, oktober 22, 2008
Ibland så läser man i en bok eller ser en sekvens på TV eller bio om hur människor som fallit ner i en deppig fas sitter uppe hela natten och dricker vin och röker och pratar så där skönt filosofiskt. Eller när någon sätter sig på ett kafé eller hemma vid köksbordet och pimplar kaffe i timmar medan de grottar ner sig i en djup bok eller samtal med en förstående vän.
Sånt man önskar att man själv kunde göra ibland.
Men tyvärr är inte fiktionen likställd med verkligheten.
Jag kan inte dricka mer än två glas vin utan att må illa.
Jag röker inte.
Jag blir dålig i magen om jag dricker mer än två koppar kaffe på raken.
Jag orkar inte sitta uppe hela natten och prata filosofiskt.
Vad ska man prata om?
Inatt drömde jag att jag hade två barn och det kändes helt naturligt. Inget konstigt med det. Det är inte första gången jag drömmer det. Mentalt ställde min kropp in sig på att bli mamma redan vid 28 års ålder. Jag är snart 35. Nu har jag kvävt alla drömmar om att nånsin bli mamma men mitt undermedvetna har inte gett upp. Jag lever dagligen i ett mentalt kaos.
Tror inte att jag nånsin kan förklara för någon hur detta helvete känns. Finns det nån som bryr sig?
Dessutom tror jag att det är just såna här livssituationer som gör att människor blir elaka surkärringar som gamla.
Så nu vet ni vad ni har att vänta.
tisdag, oktober 21, 2008
Jag har under en lång tid nu, ja många år faktiskt, längtat efter att få flytta bort från Stockholm. Jag har kommit en bit på vägen men är tyvärr beroende av jobb i storstaden. Men jag vill nåt mer i livet. Jag vill känna frihet, frisk luft, slippa stressen, hetsen, det opersonliga, att få visa när man är ledsen eller arg och inte känna sig tvungen att lägga på en mask bara för att det inte tillåts eller är fult att må dåligt.
När jag flyttade ut från Stockholm tänkte jag att jag kan ju alltid åka in när jag vill för att göra allt det jag gjort tidigare, gått på stan, shoppat mm. Men det visade sig att det inte var nåt jag egentligen kom att sakna. Jag åker väldigt sällan in till Stockholm och när jag väl gör det känner jag bara obehag av all stress och hets. Alla springer, rusar förbi, river och sliter i varor, snäser av, suckar och det känns bara som man är i vägen överallt.
Jag vill bara ha lugn och ro.
Är det för mkt begärt?
måndag, oktober 20, 2008
Har ägnat största delen av helgen till att läsa och skriva. I fredags mötte jag upp morsan på stan och vi tog en sväng till Indiska. Med mig hem hade jag en superfin lampa i form av Buddha som lampfot och en alldeles underbar skärm i vinrött. Står nu på byrån i hallen där den pryder sin plats. Det är bra att man har en mamma som tycker att vissa saker bara måste jag ha ;)
Lördag kväll var det Friskis fest i Norrtälje men ingen av oss var på festhumör. Vi drog dit, åt middag och åkte sen hem igen. Och vi var inte dom enda. Kändes som att en filt, soffa, godis och svart/vit film kändes mer lockande.......
Igår, löptur 55 min. Ca 1 mil totalt.....tror jag......
Just nu, ska packa ihop och åka hem. Är sjukt hungrig och stel i käkarna. När jkag gäspar knakar det i hela käkpartiet. Är det bra eller dåligt?
torsdag, oktober 16, 2008
Jag tror att jag har hittat ett sätt att väcka intresse för joggingen. Igår gav jag mina motionärer en kopia av Borg skalan och bad dom fundera över hur de olika momenten i passet känns. Hur jobbigt är det, hur är flåset? Målet är att dom ska upptäcka vad som händer med kroppen när man tränar, hur snabbt vi förbättras och lära sig att kroppen är anpassningsbar.
Och gissa om det funkade! Efter passet hivade dom alla upp sina lappar och började diskutera och prata. Det väckte intresse och nyfikenhet och jag hoppas nu att det kan intressera flera framöver.
Fy tusan vad jag e bra!! :)
Har just kommit tillbaka från ett yoga pass och avnjutit en lätt lunch. Ska sortera fakturor resten av dagen för att sen bege mig hemåt och tillbringa en stilla kväll hemma.
Äta godis, tända ljus och mysa med katterna :)
Med tanke på det trista vädret idag hade jag föredragit att helt hoppa över jobbet och bara ägnat mig åt höstmys hela dagen.
Men man måste ju äta också.
onsdag, oktober 15, 2008
tisdag, oktober 14, 2008
Det värsta jag vet när jag är ute och springer eller går stavgång är:
- Cigarettrök
- Stark parfym
- Bilavgaser
Jag har tillräckliga problem med slem och annat i luftrören när jag tränar och vill verkligen inte förpesta dom ytterligare med dessa tre komponenter.
Bäst är att springa i skogen. Jag ÄLSKAR det. Tystnaden, dofterna, den rena luften, fåglarna, träden. Jag skulle vilja hitta ett bra motionsspår i Dalarna eftersom jag tycker skogen däruppe är i det närmaste magisk.
Kanske stundar Vasastafetten nån gång i framtiden?
Vem vet?
måndag, oktober 13, 2008
5. Se Madonna live i Rom
4. När jag bestämde mig för att förändra livet och börja träna
3. Bli utvald, utbildad och diplomerad Friskis ledare
2. Få min B-uppsats i svensk folktro kommenterad live av Bengt af Klintberg
1. Sitta vid branten av Grand Canyon och uppleva tystnaden och solnedgången
lördag, oktober 11, 2008
Jag hann aldrig sortera fakturorna färdigt eftersom jag väntade på en utskrift på 400 sidor som aldrig blev klar. Sen sprang jag 9 x 80 backintervaller så att mjölksyran sprutade ur ögonen, benen nästan gav vika och jag hostade slem hela de 2,5 km jag sprang hemåt efteråt.
Nobelpristagarens böcker fanns inte att få tag på så det blev boken " Fågeln som vrider upp världen" istället.
Jag hann inte äta lunch innan jag åkte hem så det blev en drickyougurt på busshållsplatsen istället (jag åt lunch en timme senare dock).
Hämtade ut bilen som nu spinner som en katt igen och styrde sen hemåt.
Sov som en klubbad säl hela natten. Vaknade vid 8,30, åt frukost och tog sen tag i disk och städning. Drog sen till Norrtälje kl. 12 för at handla och passade då på att åka till Intersport för att lösa in min värdecheck på 1000:-. Köpte mig ett par finfina trailskor som passar både för terränglöpning och stavcrossen, en förvaringsficka att fästa på armen när jag springer (för att ha pengar, nycklar mobil etc ), ett par dyyyra löparstrumpor och en visselpipa. vilken känsla att bara kunna gå in i en affär och plocka det man behöver och inte behöva betala ett öre för det!! :)
Nu har vi fikat med nybakt bröd och kaffe och Jocke ska till att se film medan jag tänker sätta mig i köket och läsa nån timme.
Ikväll blir det tortillas och Ben & Jerrys glass och jag vill aldrig att helgen ska ta slut. Nånsin.
Och imorrn ska jag se hur snabbt jag kan springa 12 km..........
fredag, oktober 10, 2008
torsdag, oktober 09, 2008
Bilen är lagad. Endast 3000:-. Ska hämta den imorrn. Det enda som är bra med detta är att jag måste åka från jobbet kl. 13 för att hinna innan verkstaden stänger.
Är verkligen fed-up med jobbet nu. Letar efter nytt men hittar inget som lockar. Eller jo, idag hittade jag en annons om receptionist på en veterinärsmottagning. Jobbet lät verkligen superkul och intressant. Men jag vet inte om jag skulle klara av att se sjuka djur. Jag klarar inte av att se djur lida........än värre dö. Så jag hoppar nog över det.
Asta har börjat kissa i sängen igen. Suck. 3 täcken, påslakan och 2 överkast ligger nu nerkissade i tvättkorgen. Nu får hon sova i hallen.
Vill bara avsluta med att vissa på jobbet tydligen tror att vi fortfarande lever kvar på 1800-talet.
Fatta att en vuxen människa anser sig ha så jävla bråttom JÄMT att man inte ens kan ta sin urdruckna kaffekopp och ställa den i diskmaskinen eller kanske tom ännu bättre, ta två minuter och plocka ur diskmaskinen.
När jag kom tillbaka i måndags efter att ha varit borta från jobbet två dagar stod exakt samma disk kvar i maskinen, odiskad, plus att hela diskhon var full med disk. I skåpet fanns inte en enda kaffekopp.
Fatta hur det skulle se ut om jag slutade.
Jag hoppas dom drunknar i disk.
onsdag, oktober 08, 2008
Det blev i slutändan en annan byrå men jag e mkt nöjd.
Nästa projekt? Köket!! Håller på och letar köpmannadisk/skänk i furu eller vitt och väghylla har jag fått assistans från Kättbo med att inhandla.
tisdag, oktober 07, 2008
....så fick jag veta idag att jag inte blivit kallad till intervju på Adlibris.
Jag sökte jobb som kundtjänstmedarbetare och tyckte nog att jag hade tillräcklig med erfarenhet i ryggen (har jobbat med tidningskundtjänst och andra telefonservice yrken under största delen av min jobbkarriär) men det räckte tydligen inte. Jag får ju inte ens komma på en intervju.
Så nu vill jag bara hem.
Ska gråta en skvätt, bädda ner mig i soffan och fundera över vad fan jag ska göra nu.
....så går bilen sönder. :(
Lämnade in den på verkstaden imorse och nu ringde dom och berättade att det kommer kosta mig 1500:- + frakt att få hem en ny reservdel till det som är trasigt (snälla be mig inte förklara VAD exakt som är trasigt för jag kan ingenting om bilar) och sen tillkommmer naturligtvis allt arbete också. Jahapp. Jag ser tusenlappar flyga. Vart ska jag ta pengarna ifrån??
Och de nya vinterdäcken då? Hur ska jag betala dom?
Det blir väl till att trolla med knäna till jul i år igen för just nu ser det ut som att jag kommer få leva på 300:- igen efter att alla räkningar är betalda......
Förra året går i repris.
Fan.Fan.Fan.
söndag, oktober 05, 2008
Har varit ledig sen torsdag eftermiddag då jag gick på Rimbo marknad med brorsan.
I fredags var vi till Enköping och Uppsala och jag fick ÄNTLIGEN hem min nya fina byrå och spegel från IKEA.
Så förutom byråbygg och allmänt röj i hallen har vi också varit hem till morsan igår och idag blev en sån där regnig, blåsig, städ, tvätt och plock dag.
Är skitnöjd med hallen och bilder ska läggas upp inom kort!!
Men nu blir det middag och plugg!!
torsdag, oktober 02, 2008
tisdag, september 30, 2008
Med höstmörkret kommer tröttheten. Och dygnets 24 timmar räcker inte längre till. Det känns som att jag knappt hinner hem förrän det är dags att sova. All tid går åt till att packa upp och ner väskor, laga mat, äta, diska, göra rent kattlådor och plocka undan. Om jag kunde klara mig på att jobba halvtid så skulle jag inte tveka. Ett halvtidsjobb är vad jag behöver.
Mitt paket från Jotex har kommit idag och hör o häpna även Ellos!! (remember, beställningen jag gjorde i lördags?) Så det blir till att hämta paket ikväll och sen LÄSA. Ska sitta i en chatt mellan 19-20 så innan dess ska middagen stå på bordet och katterna vara matade.
Jag hittade en köpmannadisk i furi igår på Blocket, helt gratis!! Bortskänkes!! Precis en sån jag ville ha!! Men när jag ringde på den svarade ingen och sen blev jag borttryckt flera ggr. Jag lämnade ett meddelande om att jag var intresserad men när jag kollade annonsen på kvällen var den borta.
Fan. Nån annan hann före! Jakten går vidare.
Och på lördag SKA jag till IKEA!!! :)
måndag, september 29, 2008
Med lite hjälp från Dalarna har jag äntligen fått tag på en vägghylla till köket :) Det bidde ingen tallrikshylla men det gör inget för den här är lika fin :)
Detta betyder nu att jag helt skippat planerna på ett hörnskåp till köket. För att vägghyllan ska få plats behöver jag få tag på en köpmannadisk, helst i furu (kan ju alltid laseras i vitt senare)
Har kollat runt i olika butiker men inte hittat nåt som passar.
Ångrar mig nu att jag inte handlade en på Jysk då det fortfarande gick att få tag på såna där.....
Igår blev en läs och tvättdag. Stack sen ut vid 17 tiden och sprang 9 km (skulle egentligen bara ha varit 6 km men jag fick in ett bra flyt), sen hem och duscha. Ansvarigmöte på Friskis på kvällen och sen en sen middag på pizzerian. Nästan lite för sen för jag fick ingen föda i kroppen förrän 2 timmar efter träningen. Inte bra.
Asta har skött sig exemplariskt de senaste veckorna. Hon har fått sova med mig varje natt och inte en enda gång har hon kissat i sängen. Hon kurrar, gosar och är allmän jätterar istället och i gengäld ser jag till att prata mycket med henne och leka lite mellan varven :)
Hoppas, hoppas, hoppas att hon nu har slutat upp med att kissa på ställen hon inte ska kissa på.
Måndag igen och man är tillbaka på jobbet. Ännu en vecka på högvarv känns det som. Ikväll ska jag leda stavcross igen vilket betyder en fantastiskt rolig träning med ett gäng roliga människor men däremot nästan ingen tid över för annat. Imorgon har jag lämnat kvällen ledig för att hinna med lite andra saker och för att kunna ta det lugnt.
Torsdag är det Rimbo marknad och jag har tagit ledigt halva dagen. Funderar nu på att ta HELA dagen ledigt istället.
Men nu tillbaka till allvaret......dags att jobba.
lördag, september 27, 2008
Sakta men säkert börjar jag falla på plats igen. Besparade mig en massa arbete igår kväll genom att köpa en fryspizza till middag och medan den tillagades i ugnen tog jag hand om det enorma berget med disk som börjat lukta lite....
Jag kände energin återvända till kroppen men var inte beredd på att börja slösa den riktigt än. Jag åt min pizza medan jag kollade på Simpsons och lagom till Family guy tog jag fram min nyinköpta Ben & Jerrys glass och njöt av choklad/nöt blandningen i schäslongen. Världen utanför var utestängd, det vara bara jag, katterna och tvättäkta amerikansk skräpkultur på TV´n, och jag älskade varje minut av det!! :)
La mig sen i soffan för att njuta av ett avsnitt av Stargate Atlantis (varför tittar jag inte på det oftare?) och måste sen ha somnat in för jag vaknade av att Jocke ringde vid 22, 40 tiden.
Katterna fick sova i hallen inatt för att jag skulle få en hel natts ostörd sömn och det var nog det bästa jag kunde ha gjort eftersom jag inte vaknade förrän kl. 10 imorse. Ok, jag erkänner, jag var skittrött. Men nu är jag superpigg!!
Efter frukost slängde jag på en skiva med Povel Ramel (som jag för övrigt har totalt snöat in på just nu) och sen gick städningen som en dans, bädda, skura badrum, dammsuga, städa köket.
Sen dusch och lunch framför datorn. Gjorde en heeelt crazy beställning på Ellos alldeles nyss men Hey! man kan ju alltid skicka tillbaka varor man inte vill ha sen eller hur?
Hur som helst så beställde jag en hel höstgarderob med tunika, skjorta, kjol, stövlar och brallor. Fick även lite rabatt :)
Sitter nu och lyssnar på REM och mår hur bra som helst!! Lite längtar jag efter att få se dom live igen och lite längtar jag efter att få åka till USA igen men jag tröstar mig med att det är fint väder ute och jag ska snart ut och springa en timme för att sen läsa hela kvällen.
Jocke beslutade sig för att inte gå ut ikväll så han e på väg hit just nu. Slut på friden med andra ord men å andra sidan är det också skönt med lite sällskap. (även om jag hade räknat med att vara ensam i helgen och få lite mer gjort....)
En annan sak som känns riktigt kul är att jag i år är tidigt ute med julklappsplanering. Förra året var en total katastrof. Min ekonomi var ju fullständigt raserad hela hösten och jag kan nu erkänna att jag i december hade 300:- på kontot efter att ha betalat räkningarna. Inte kul att handla julklappar då med andra ord. Är nu tillbaka på fötter igen och första julklappen handlade jag i augusti :) har nu kommit halvvägs och vi är inte ens i november än. Bra planering eller hur? :)
Måste nog byta skiva nu, REM ger mig alltför många minnen och alltför stor längtan........vill till Kalifornien, Arizona, Nevada......NU!!!!!
Så det får bli Povel igen.
Med en kopp the! :)
fredag, september 26, 2008
Min plan för gårdagen var ju att läsa hela kvällen. Det gick totalt i stöpet. På bussen hem från jobbet somnade jag in i en djup sömn och väl framme så kunde jag inte skaka av mig tröttheten. Det brukar alltid kännas bättre efter en kort tupplur men inte igår. Hela kroppen var bara TRÖTT. Jag orkade inte laga mat, inte diska, inte läsa. Kokade färsk pasta med ost och spenat och la mig i schäslongen och bara glodde på TV. Men efter en timme orkade jag inte ens det.
Jag kan inte ens beskriva hur trött jag var, både fysiskt och mentalt.
Misstänker att det var en effekt av gårdagens yogapass. Troligtvis har jag fört en ganska stressad tillvaro den senaste tiden och yogan triggade nåt i kroppen som hjälpte den att slappna av. Jag bäddade slutligen ner mig vid 21,30 tiden efter att desperat ha försökt göra nån nytta utan att lyckas. Sov som en klubbad säl och vaknade med lätt halsont imorse. Fan. Inte förkylning. Jag vägrar bli sjuk nu.
Så jag beslutade mig för att inte träna idag. Kroppen ska få vila ut, äta ordentlig mat och eventuellt kanske få njuta av ett varmt bad när jag kommer hem. Ska bara UNNA mig goda och bra saker idag.
Om det är en sak jag har lärt mig så är det att ALLTID lyssna på sin kropp.
Halsontet har som tur är försvunnit nu och jag är lite piggare men inte till 100%.
Bara en halv arbetsdag kvar nu tills helgen börjar!!
torsdag, september 25, 2008
Äntligen yoga! Har inte kunnat delta på två veckor så idag var det äntligen dags! Jag behövde lugnet, styrkan och energin.
Ikväll blir det ingen träning. Måste vara hård mot mig själv nu. På sin höjd en kvällspromenad för att fylla lungorna med syre men sen ska jag läsa, läsa, läsa.
Joggpasset igår kväll var superkul! Fyra deltagare ville vara med och vi flåsade oss igenom 60 min med långsamt tempo och avslutade med fyra snabba ruscher och stretch. Hoppas nu att dom kommer tillbaka nästa vecka!! :)
Och imorgon har Mia planerat in ett lunchpass jogg för mig medan hon själv flanerar runt gatorna i Berlin ;) Ingen som peppar eller pushar, det blir nog att jag tar med iPoden kanske.
Jocke ska ut fredag + lördag så jag får lägenheten för mig själv HELA helgen. Jag tänker utnyttja tiden till fullo. Först obligatorisk städning och sen läsa, dricka te, läsa, dricka lite mera te.
Kanske hinns det med en sväng till IKEA också :) På söndag är det äppelmarknad på Skansen med eftersom jag ska på ansvarigmöte på Friskis på kvällen blir det inget Skansen för mig. Jag får spara mig till Rimbo marknad nästa vecka istället.
Till sist så hörde jag på radion imorse några tänkvärda ord om självförtroende. Har man bra självförtroende om man måste fixa hår, naglar, ögonbryn och smink innan man vågar visa sig bland folk eller är det något man får efter att ha fixat iordning sig?
onsdag, september 24, 2008
Hade tänkt köra jympa på lunchen idag men kroppen ville bara inte. Mentalt hade jag kunnat tvinga mig att gå men jag beslutade mig för att inte göra det. Så det blev lunch med kollegorna, lite historiesnack (om Perserna och deras erövringar) med Ernesto över en apelsin och sen en runda nere i centrum. Hittade faktiskt en skön stickad långtröja i ljust grått på Lindex för ett rimligt pris så jag slog till. Är väldigt kinkig med mina inköp nuförtiden. Håller gärna i pengarna än slösar runt men ibland måste man, tex hårklipp, nya skor mm.
Måste iaf ge mig en klapp på axeln då jag de senaste månaderna haft med mig matlåda i stort sett varenda dag. Det har blivit några enstaka luncher ute men det kan jag faktiskt bjussa mig själv på. Har nog sparat in nån tusenlapp bara där skulle jag tro.
Ikväll blir det sista renodlade joggpasset och jag väntar tre glada motionärer. Hoppas dom kommer också. Nästa onsdag börjar jag med joggcross istället. Ingen större skillnad egentligen förutom att jag slänger in tre styrkestationer där vi tränar armar, mage, rygg och axlar.
Blir så trött på tidningarnas snedvridna artiklar. Nu senast handlar det om dödsskjutningen i Finland. Killen som gjorde det lyfts fram som en kille som bl.a gillade skräckfilmer och lyssnade på nån sorts hård synt. Jag fasar för hur många människor det sitter ute i stugorna nu och beklagar sig över alla andra ungdomar som har samma intressen. Blir man automatiskt en mördare om man gillar skräckfilmer? Jag gillar skräckfilmer, är jag en potentiell risk då?
Killen i det här fallet hade uppenbarligen djupare mentala problem som fick ett tragiskt utlopp.
Vi ska väl inte behöva gå igenom samma debatt som på 80-talet om videovåldet?
Nej, mitt råd är: Lägg mer resurser på barn i tidig ålder. Utbilda lärare att bli mer lyhörda och observanta och ge stöd, stöd, stöd. Då har vi iaf kommit halvvägs, resten är upp till föräldrarna.
tisdag, september 23, 2008
Igår kom det totalt 11 motionärer på mitt pass!!! Stavcrossen växer i Rimbo for sure!!
Det börjar även hända grejjer med joggen. Jag uppdaterar as we go along.
Själv vaknade jag imorse med en känsla av att inte ha sovit på 100 år. Matt i kroppen och yr i huvet. Inga förkylningssymptom än iaf. Vägrar bli sjuk!!
Om en månad ska jag springa Åland Fun Run (1 mil) och jag ligger i hårdträning nu för att förbättra tiden på min milrunda.
Tänkte börja med att hämta posten :)
måndag, september 22, 2008
Sprang en mil igår eftermiddag medan solen var på väg ner. Balsam för själen kan man säga att det var. Totalt ensam ute i skogsspåret, vindstilla och tyst. (förutom mitt tunga flås) Lite ledsen blev jag när jag upptäckte att ett stort område på min favoritdel av spåret hade blivit ett kalhygge. Måste ha hänt alldeles nyligen för träden låg kvar och allt såg ut som spillrorna av ett slagfält. Jag drog en djup suck och konstaterade att "det var väl ändå ganska onödigt gjort" och joggade sen vidare.
Efter dusch och matlagning fann jag äntligen lite tid över att läsa. Skulle vilja vara ledig 2-3 veckor nu på hösten bara för att kunna njuta av färgade löv, klar luft, många och långa testunder med bra böcker och varma bad. Mina veckor är fullproppade med "måsten" och jag hinner knappt andas. Har slutat att titta på TV under vardagarna, lyssnar hellre på radio, läser och pysslar. Sätter jag mig i soffan blir jag sittande där tills jag somnar. Resultat=inget gjort.
Slutligen, vad är det med Bilprovningen egentligen? När jag besiktade bilen för 3 veckor sedan slog dom ner på mitt högra dimljus, sa att det måste justeras och sen var jag tvungen att komma tillbaka. Suck. Förra veckan tog jag bilen till en verkstad där dom konstaterade (mycket förbryllat dessutom) att dom inte kunde hitta något fel på dimljuset. Det fanns inget att justera!! Men va f.... Så imorse tog jag bilen åter igen till Bilprovningen och ja, nu konstaterade dom att "det här ser ju fint ut". När jag ifrågasatte deras första bedömning och förklarade vad verkstaden hade sagt till mig fick jag bara till svar "ja, men nu ser det ju bra ut, det bli 200:- tack".
Sammanfattning: jag har betalat 250:- (50:- till verkstaden och 200:- för återbesiktning) för ett fel som egentligen inte var ett fel. Och hur lätt är det att få rätt mot Bilprovningen? Har dom verkligen ALLTID rätt??? Svar: NEJ!
Nu måste jag ha en kopp thé.